Grattis till nytillskottet och vad spännande! Lite trist förstås att Foxy ännu inte är lika förtjust som du, men det är ju bara helt naturligt. Eftersom hon inte är van vid att dela revir är det en lite chockartad upplevelse när det plötsligt dyker upp en ny katt där.

Har birmakillen fått något vardagsnamn ännu och hur har han reagerat?

Jag tror han får behålla uppfödarnamnet. Harvey blir kanske harry dagligdags dock. Harvey är som jag upplever birmor, ett plåster, han hänger med och på mig samt spinner mest hela tiden. Utom när stora stygga ragdollen fräser… nåja det ska nog ordna sif, glömde köpa feliway det kanske hade underlättat. Harvey har fått en tasshurring nästan och det var när han tog Foxys toa istället för sin.

#2 Skönt att Harvey verkar ta det hela med ro iallafall!

Harvey försöker få Foxy att leka på alla sätt men det är svårt. Här försöker han få igång henne men hon morrar bara.

Han är ganska orädd och anfaller henne men stannar 10 cm framför och backar för att få henne att anfalla honom (lek tror jag).

Inget handgemäng ännu och hon verkar tillåta honom nu att använda lådan så den nya lådan till honom är orörd idag.

#4 Hahaha, vilken härlig bild! Foxy ser onekligen lite skeptisk ut, men hon ligger kvar iallafall!

Går inte så bra…. Foxy hatar lillkillen som använder hennes låda (de har tre). Han jagar henne ibland och idag tröttnade hon och blev helt vansinnig, hyperventilerade och försökte riva honom när han gömde sig under ett skåp. Igår lyckades de dock sova en stund på samma stol. Harvey har lagt sig på rygg ett par gånger när hon attackerat.

#6 Märkte Foxy att han låg sådär nära? Var det han som la sig där när hon sov?

Jag tycker inte att det finns någon anledning för dig att tappa modet angående den här sammanförningen. Ännu har det gått en väldigt kort tid, och visst verkar Foxy  vara lite svårflirtad, men hon har skinn på näsan och är tydlig med att visa vem som bestämmer (och det kan små kaxiga birmapojkar faktiskt behöva för att inte bli alldeles övermodiga). 

Av erfarenhet vet jag att t.o.m. den suraste katt-tanten kan mjukna med tiden. Och även om kattkompisen får sig en hurring ibland när det inte passar, behöver det inte vara något som katterna mår dåligt av.

Vad är det för skillnad på de 3 lådorna eftersom bara en används?

Två är exakt likadana, den tredje ngt mindre. Huvarna är numera borttagna (lillkillen balanserade på kanten för att kunna fly santigt som han bajsade). Jag nörjar misstänka att Foxy har usel syn och därmed är extremt orolig för att han ska komma och låtsasattackera. Hon verkar inte heller backa när han har gett sig. Jag har fått bryta flera gånger, en gång i lådan och då hade han fått lägga sig i bajs. Foxy är extremt orolig och går fram och tillbaka och tittar om hon ser honom, han ser henne hela tiden men hon verkar inte se honom, utan går på lukt. Idag hade han varit på en plats som hon sov en stund på och då blev hon vansinnig och rev på sovplatsen och sprang fram och tillbaka i huset. Jag bestämde mig nu ikväll att dela huset innan lillkillen blir skadad. Jag har aldrig sett en katt bli så glad lillkillen lekte som aldrig förr, ngt som han inte vågat de sista dagarna eftersom hon då anfaller honom. Harvey har betett sig exemplariskt, i början lekte han med mössen själv och gick fram till Foxy och släppte dem 20cm framför henne som om han ville att hon skulle vara med. Han har också flera gånger blinkat långsamt med ögonen mot henne som katter gör för att tala om att de inte är ngt hot men det hjälper inte. När foxy blir arg så är det otäckt att se henne för hon tar i för kung och fosterland, fräser, spottar och hyperventilerar. Jag känner mycket stor tveksamhet till att detta ska fungera så jag får prata med uppfödaren. Harvey Birmakillen är en helt underbar katt som spinner så fort man rör honom och extremt lätthanterlig. Ledsamt är detta men det går inte alltid som man tänkt sig, jag har även behållit alla Foxy normala rutiner med ett par promenader ute varje dag och en timma i trädgården.

Glömde, det var han som lade sig där när hon sov, men hon såg honom eftersom han bytte sovposition.

#9 Jag tror att Foxy fortfarande är chockad över att det kommit in en främmande katt på hennes revir. (den värsta sammanförningen jag haft var också just när jag gick från 1 katt till 2, trots att båda var kattungar!). Nuförtiden är det bara min honkatt Doris som fortfarande blir överdramatisk när det flyttar in nya katter, men eftersom övriga katter är coola blir det inte så stort fokus på det. 

Att dela av reviret med ett kompostgaller tror jag kan vara bra så att invänjningen går lite långsammare, men jag måste ändå säga att det är ett oerhört positivt tecken att Foxy faktiskt låg kvar trots att hon såg att Harvey låg så nära. Att Harvey valde att lägga sig där visar också att han varken är rädd eller har gett upp.

En annan sak jag undrar över är om Foxy är din första katt eller om du har tidigare erfarenheter av katt(er)?

Är det första gången man ser den egna katten bli riktigt arg och upprörd kan det vara en väldigt skrämmande och oroande upplevelse. Har man större erfarenhet av katter (både av sin egen katt och av katter i grupp) kan man oftast ta det med större ro, eftersom man inte blir lika överraskad och förskräckt och har därmed lättare att fokusera på eventuella faktiska positiva framsteg.

En del katter (honkatter i synnerhet) är också vad man kan kalla "drama queens". Jag misstänker att din Foxy har lite sådana tendenser. Vore hon arg och upprörd på blodigt allvar skulle hon aldrig klara av att ligga så avslappnat och nära Harvey som hon faktiskt gör på bilden.

Min honkatt är (också) en drama queen, och herre jisses vad hon kan låta när t.ex. Moltas retar henne. Grannarna tror säkert att det är blodigt slagsmål som pågår, men det är som sagt bara Doris. 5 minuter senare ligger hon i hans famn.

Jag har bara haft en katt i taget tidigare. 20 års erfarenhet. Det jag tycker är otäckt är att hon ger sig på honom där han inte har ngn flyktväg som hörn, sovigloo eller kattlådan innan huvarna togs bort.

#13 Ja, även om du har stor vana som kattägare är det en ny situation för dig att vara med om en kattintroduktion till en befintlig katt. För Foxy är det också en situation som hon aldrig varit med om tidigare och hon hade vid 2,4 års ålder förmodligen hunnit uppnå social mognad dessutom när Harvey flyttade in, vilket gör att hon instinktivt upplever främmande katter som potentiella hot (i synnerhet när de dyker upp på hennes revir).

En kattunge är dock inte ett reellt hot för en vuxen katt. Hade Foxy velat skada Harvey hade hon i kraft av sin storlek och styrka redan gjort det hur lätt som helst.

En självsäker ranghög katt låter sig inte jagas annat än på skoj. Jag tror inte att Foxy i nuläget tycker att det är roligt att bli jagad, men inte heller att hon känner sig underlägsen i status. Jag tror att hon flyr för att hon är rädd för hans beteende eftersom hon inte är van vid att umgås med katter på det sättet och fortfarande ser honom som en inkräktare. Hon försöker (i kraft av sin status) försvara sig och sätta honom på plats genom att skrämmas, men observera att hon inte skadar honom utan snarare markerar.

Att Harvey ibland utsätts för Foxys ilska när han är trängd och utan flyktvägar är förstås inte bra eftersom de då hamnar i ett dödläge där de har svårt att bryta situationen själva. Situationen kan även vara väldigt stressande för Harvey, men med tanke på hur du beskrivit honom och hans beteende verkar han inte påverkas negativt i första taget.

Hur gör du när du ingriper och bryter en sådan situation? Hur beter sig katterna efteråt?

Idag har det blivit sämre, han kan inte röra sig utan att hon ska på honom, han har inte visat en tendens att jaga henne alls idag utan hon anfaller honom oprovocerat och det i trängda lägen. Han är nu rädd för henne och vågar inte leka överhuvudtaget. De är nu separerade i huset tills vidare. De kunde vara ihop på dagen när båda mer eller mindre sover ca 11-16:00.

Hon verkar vara helt inställd på att han nu ska bort till vilket pris som helst.

Är jag i närheten ingriper jag genom att lyfta bort Foxy.
Är jag längre bort har jag ropat till.

#15 Jag hoppas att du inte tycker att jag är jobbig som försöker se positivt på situationen hela tiden! Jag vet att det är lätt att känna hopplöshet när katter inte kommer överens på en gång, men den egna inställningen påverkar också katterna mycket. Om Foxy verkar inställd på att Harvey "ska bort", ska du inför henne genom din energi och ditt beteende göra klart att han ska vara kvar. Du ska försöka utstråla och bete dig som att allt är precis som vanligt och som att det är den naturligaste sak i världen att Harvey finns där i tillvaron. 

Att förmana, bli upprörd, ömka och trösta förstärker katternas känsla av fara, så även när du ingriper bör du tänka på att göra det så obekymrat och avslappnat som möjligt.

Att Harvey inte längre jagar henne kan ses som ett tecken på att han till slut har förstått att hon inte tolererar det, att hon har vunnit hans respekt. Att hon fortsätter att markera mot honom oprovocerat är för att befästa den respekten. 

När Foxy själv känner sig övertygad om att hon har hans respekt kommer hon känna sig mindre hotad av honom och då (när rollerna är klara) skulle det inte förvåna mig om hon plötsligt accepterar honom.

Jag tackar för råd! Jag är mest rädd att ngn ska ta skada. Känns som en kattunge måste kunna leka utan att attackeras.

#17 Harvey verkar vara en tuff kille och kattungar med gott självförtroende tål både det ena och det andra från sura vuxenkatter. Genom att vara katt är det han som är experten på kattkommunikation och kattbeteenden, så observera hur han förhåller sig till Foxy och hur hennes beteende påverkar honom. Utifrån hur vi människor uppfattar situationen när en vuxen katt fräser och spottar mot en liten nyinflyttad kattunge borde han ju vara skrämd från vettet, och det verkar han ju inte alls.

Mina katter både bråkar och lekbrottas ibland så att tussarna far, men inte en enda gång har de (inte ens av misstag) skadat varandra. Katter har en väldigt bra kontroll över både tänder och klor. Katter i grupp inomhus slåss inte alls på det sätt som utekatter (och främst okastrerade sådana) kan göra när de hävdar sina revir. För innekatter är det främst psykologisk krigföring som gäller.

När Harvey ligger på rygg orörlig och hon står och slår på honom, där går min toleransgräns.

Jag är mer och mer inne på att Foxy ser dåligt, hon går fram och tillbaka och nosar efter honom, han kan stå precis bredvid men det är först när han rör på sig eller låter som hon ser honom, och då går hon till attack. Jag ska köpa kompostgaller imorgon och se vad som händer om de kan se varandra men är "säkra" på var sin sida. Foxy är ju numera säker eftersom han knappt vågar röra sig när hon är i närheten.

#19 En katt på rygg visar inte underkastelse på samma sätt som en hund på rygg gör. En katt på rygg har alla sina vapen beredda, så den positionen är faktiskt en väldigt effektiv försvarsposition (som ofta används i lek). 

Här lyckades nyinflyttade Harry "få igång" Oberon till slut, inte lätt att få in ett träff där när Harry parerar med både tassar och mun…

#20 Låter lite märkligt att det skulle vara så att hon faktiskt inte ser så bra, men kolla upp det hos veterinären tycker jag.

Annars är det ju så att katter är väldigt doftorienterade. Min Doris (som fortfarande inte gillar Ruben) kan ibland glömma bort sig och stångas kärvänligt mot honom när de möts, men när de nosat på varandra nos mot nos, fräser hon och springer därifrån.. Som om hon kommer ihåg först då att hon inte gillar honom.

Tack för att du så frikostigt delar med dig av dina erfarenheter!

Jahaja, 1,8m högt kompostgaller är tydligen ingen match för en birma, han klättrade över helt enkelt.

hahaha…ja, birmor är ju lite smidigare än raggisar….

Hur är läget annars mellan katterna idag? Har de sett/varit i närheten av varandra, och hur har de reagerat?

Så länge de var på var sin sida om gallret, sisådär 30 minuter så luktade de lite på varann och fäktades ganska lätt med tassarna. Efter rymningen har de varit ihop och han har blivit jagad 5-6 ggr varav jag lyft bort Foxy 2 ggr. Han har vågat leka mellan varven och nu är båda i uterummet. Jag tror att största problemen fortfarande är lådan och att hon ibland blir väldigt upprörd. Han har anfallit henne försiktigt en gång men vände och inget hände.

Jag tycker att det verkar gå framåt, vad tycker du? Kom att tänka på en av mina favoritfilmsnuttar med Simon's cat:

Ja lite likt är det allt. Jo det går lite bättre faktiskt, inte så jag vågar lämna dem ensamma ihop. Matskålen var lite roligt, Harvey älskar Foxys mat men ska egentligen inte äta av den. När hon åt idag så såg han till att väsnas så hon blev nyfiken för att tre sekunder senare ha rundat henne och satt och åt av hennes mat.

Jag har även tillåtet hennes attacker lite längre innan jag har avbrutet, han pep till en gång men verkar inte ta åt sig speciellt av det så det kanske trots allt är kattspråk som jag inte förstår.

Det är 38 grader där de ligger så de är mycket lugna…

#30 Ja, även om värmen gör sitt till. så titta hur avslappnat Harvey ligger och hur Foxy helt obekymrat ligger med ryggen till Harvey! Det där kommer att gå hur bra som helst ska du se!

Hoppas på det, bara lådattackerna som bekymrar mig nu men det löser sig förhoppningsvis.

Nu är det mer raggastyle

Jag vet att tålamod är en dygd när det gäller katter i allmänhet och kattintroduktioner i synnerhet, men hur är läget idag?

För att få sova i lugn och ro så är de ju separareade under natten. Jag har fått lyfta Foxy 2 ggr sedan idag, en gång när han var på lådan tyvärr och en gång när han hade tagit hennes liggplats. Båda angreppen kan kanske vara förståelig men men. Han verkar få komma allt närmre när hon har lugnat ner sig så nu var det bara 20cm mellan dem när jag lekte med en Birdie. Han har även lyckats buffa på henne och gå bredvid på vägen till uterummet. Där ligger de nu som igår ungefär, hon tvättar bort hans hemska lukt från sin kropp… kanske…

Han har svårt att låta bli att leka med hennes svans när de är nära tyvärr, hon rör ju den eftersom hon är lite irriterad och han tycker det är en leksak.

Det är jättespännande det här tycker jag! 

Det verkar som att ingen av dem direkt undviker att vara där den andra är?  Vad gör Foxy när Harvey försöker leka med hennes svans? Att han överhuvudtaget gör det visar att han inte alls är rädd för henne. Att han buffade på henne visar att han tycker att de hör ihop och att han gillar henne. Hur reagerade Foxy när det hände?

Har Foxy kunnat lukta på honom nos mot nos ännu, utan att fräsa/morra/slå till honom?

De har luktat nos mot nos flera gånger under flera dagar. Foxy blir arg och påbörjar anfall eller går därifrån när han rör svansen. Buffningsreaktionerna skulle jag beskriva som förvåning, vad gör du?

Glömde, reaktionen på nos mot nos är hmmm nä jag gillar nog inte det hör och sedan gå iväg.

#38 och #39 Det är väldigt positivt att de luktat nos mot nos flera gånger och fortsätter att göra det. Det tyder på nyfikenhet, från båda sidor. Att det tar en liten stund innan Foxy känner att hon inte är bekväm med situationen är också positivt. Hade hon varit tvärsäker på att hon inte accepterar honom hade hon varken varit nyfiken eller tillåtit honom att komma så nära.

Att Foxy mest verkar bli förvånad när Harvey buffar är antagligen eftersom det signalerar att han gillar henne och att han tycker att de hör ihop. Det stämmer ju inte riktigt med Foxys bild av situationen…ännu.

Håller alla tassar och tummar…

#41 Samma här. Fortsätt gärna att uppdatera hur det går!

Dagens läge är att tussar ryker men Harvey verkar tycka att det inte är såmfarligt eftersom han verkar ta det som lek, med Foxy är jag mer osäker men ingen har ju blivit skadad direkt.

Han har svårt att leka med leksaker utan att hon kommer sättande och går på honom istället.

Känns som jag behöver lite semester…

Jag har delat huset nu så att de har halva huset var när jag inte är hemma, det är glasdörrar så de kan se varandra, det ska ju vara bra har jag läst…

#43 Skulle du kunna filma när Foxy ger sig på honom och lägga upp filmen här?

Hoppas det går bättre ny

Jag tycker inte att det ser ok ut men lik förbaskat kan både Harvey och Foxy tänka sig att anfalla igen kort efteråt, jag delade på dem när filmen slutade.

#49 Vad bra att du lyckades lägga upp en film! Jag ser att Foxy möjligen är lite överexalterad och spänd (ovan) vid situationen och både större och starkare, men det är helt klart lek! Arga katter som slåss på riktigt är inte tysta. Att Harvey piper till ibland är helt naturligt, men jag är övertygad om att han tycker att det är jättespännande.

Ok, vi kör vidare då med att de får vila sig på natten (eller jag).

Jobbigaste är ändå detta trubbel med lådan…

Absolut lek.. även om den lilla piper till. Tycker inte att du behöver vara orolig det ser helt normalt ut

Ja, jag tror att det är mest du som behöver vila. När man inte är van att ha två katter är det inte konstigt om man blir förskräckt när man ser hur hårdhänt det kan se ut när de leker med varandra. 

Jämfört med ett riktigt kattslagsmål ser dock lekslagsmål ut att gå i slow-motion. Både intensiteten, hastigheten och ljuden skiljer sig markant. Likaså hur katterna beter sig efter en sammandrabbning.

Att Harvey glatt ger sig in i leken igen efter att du avbrutit, är ett tydligt tecken på att det faktiskt var lek det handlade om.

Att Foxy ger sig på honom när han leker är förmodligen för att hon själv blir på lekhumör då, och det är ju mycket roligare att leka med honom än med en leksak.

Det verkar lite som att jag lagt beslag på den här tråden, men det skulle vara intressant att höra vad ni andra flerkattsägare säger om filmen. Håller ni med mig, eller ser ni något oroväckande i Foxys och Harveys beteenden?

edit; #53 👍

Det gick lite lugnare till idag och ser lite mer ut som lek. När jag hade en kaninvippa mellan dem så fokuserade de mer på vippan och Harvey fick komma 10cm ifrån henne. När han försiktigt strök hennes tass med sin låg hon kvar men när han sedan ville komma lite närmre gick hon. Harvey verkar så gärna komma henne nära vi får se när hon bevekar sig.

#55 Ja, det blir spännande att se om Foxy är en katt som vill ligga och gosa med Harvey också, eller om hon nöjer sig med lek. Min Oberon älskar sina kattkompisar, men är inte så förtjust i att ligga tätt intill andra katter. Även om han ibland både låter sig tvättas av Moltas och själv tvättar Ruben, så är det bara kortare stunder det handlar om. Helst verkar han vilja ha en decimeters space mellan sig själv och andra (även mig), åtminstone när han ska sova.

Hur är det med Foxy, vill hon ligga tätt intill dig och är en sån som verkar gilla närkontakt?

Har själv en ny liten ragge till mina 2 huskatter.. Och den ena huskatten och den lilla betedde sig precis som på filmen, tyckte också kanske att det var lite mycket i början hönsmamma som jag är 😃 men den lilla vart inte skrämd utan hoppa på igen… Kan ju säga efter 6 veckor att det lugnat sig och de leker liksom på lika villkor nu.. Och ett riktigt kattslagsmål är nästan omöjligt att avbryta så det är bara att njuta av deras lek istället för att oroa sig

#56 Foxy vill inte bli buren och ligger inte i knä men hon ligger gärna och trycker sig mot en arm eller ben, ibland vill hon att jag håller en hand på hennes mage. Birman Harvey är ju som birmor, han vill vara på och så nära som möjligt, ahn nöjer sig dock med en kvart och kan lägga sig bredvid sedan.

Jagar fluga ihop

#59 Hehe…underbart!🙂

Hur är det idag? Känner du fortfarande tveksamhet inför att det kommer att fungera?

Det kommer nog att fungera, synd bara han inte får gå på lådan ifred än. Det verkar bli lugnare allt eftersom dagarna går och de luktar med och mer på varandra. Fler flugor hade nog underlättat ha ha…

#0 - Vill inflika att vi har suttit i ungefär samma sits som du ; ca 3 år gammal rag-kille som fick en lillebrorsa. Känner igen ganska mycket i det du skriver, inte minst filmsnutten som visar precis hur det (än idag!) går till när de leker, vilket gjorde oss förskräckta i början då vi trodde att Nelson skulle klå ihjäl lillen. Nu hänger de  ihop vart de än går, äter ihop, urinerar ihop och softar ihop. Och givetvis "slåss" Nelson ganska hårdhänt emellanåt men vi känner oss mycket lugnare nu. Samuel (lillkillen) verkar inte må dåligt av det, tvärtom triggar han igång Nelson ofta och älskar att jaga och bli jagad. 

OberonsMatte (tack!) skrev en hel del tips i "min" tråd här

Här kan man se lite bildkavalkad på dem.

Tack för all information, när man bara haft ensamkatt tidigare har man ingen aning om hur det går till med två.

Harvey växer snart ifatt Foxy, från 2,0 kg för två veckor sedan till 2,3 idag. Han hade svårt att gömma sig under en byrå idag, magen tar i.

Så här ser det ut idag

#66 Ja, titta vad kul de har tillsammans! Att smyga på varandra och leka tittut är stimulans på hög nivå!

Ja tussar flyger fortfarande men idag fick Harvey för första gången göra 2:an i lådan utan påhopp. Kanske var Foxy trött efter en timmas jagande och fäktande…

#68 Bra att han fick klara av toabesöket utan störningar den här gången! 

Går det att ställa toalådor på mer undanskymda ställen? Står de mitt i "brottningsarenan" kanske det triggar Foxy extra mycket att anfalla honom där?

Jag har flyttat runt två lådor på några olika ställen men det är bara en de vill använda av någon outgrundlig anledning, den står i hallen och brottningsarenan är oftast i vardagsrummet eller sovrummet. Ljudlös kattsand hade hjälpt…

Hm…Har du provat att ställa båda lådorna i hallen?

Hoppas att detta iallafall var början på en ny vana. Var befann sig Foxy när Harvey gick på lådan? Hörde hon honom tror du?

Har haft två lådor i hallen, ena var oanvänd, lustiga djur.

Hon tittade på honom idag på två meter avstånd och lyckades även titta bort och ta några sekunders pälsputsning under tiden.

#72 Men det var ju väldigt positivt! Har hon gjort någon ansats till att slicka på honom ännu?

Nej hon slickar inte på honom, hon vill helst inte ens ligga på de platser där han har legat.

Det går väldigt sakta framåt här med en del bakslag. Foxy är minst sagt motsträvig men vi är tillbaka på stolen i vart fall.

Tre slick på hans tass blev det idag.

För att vara motsträvig ser hon ut att trivas riktigt bra där på stolen! Och lille Harvey är ju så söt att man nästan dör! Jag förstår att Foxy inte kunde låta bli att slicka på honom lite…😘

Visst är det kul med en bild som bekräftar vad jag så många ggr sagt, ragdollen är bredvid och birman är på did…

#78 Ja, visst är det!

En annan sak som den här tråden "bekräftar" är att honor verkar ha lite svårare för att ta sig an nykomlingar än hankatter. Man skulle kanske tro att honkatter har en slags medfödd omsorgsinstinkt när de möter yngre katter, men nä…. Det är de kastrerade hanarna som gladeligen tar sig an den uppgiften. Så har det varit hos mig och så verkar det vara om man läser de andra trådarna här om hankatter som fått "småsyskon".

Att honkatterofta verkar vara lite mer reserverade och misstänksamma mot nykomlingar, kan säkert ha med deras könsbestämda ansvar att göra. Även om de är skapta för att omvårda är de även skapta för att ansvara för artens överlevnad. Då kan man inte vara godtrogen utan måste förmodligen vara lite mer skärpt.

I Foxys fall tro jag även att hennes ålder har en ganska avgörande betydelse. Hon har hunnit bli vuxen på riktigt och hunnit vänja sig vid att inte dela sitt revir med någon annan än människor. Trots detta tycker jag ändå att din beskrivning och dina bilder visar att hon är på mycket god väg att acceptera lillen fullt ut.

Stämmer nog också, bekanta har sagt samma sak. Hanar är lättare tydligen.

Vi pratar nog inte om ansvar för artens överlevnad utan om ansvaret för de egna genernas överlevnad. Hondjur är mödrar till egna ungar och vet ofta också vilka barnbarnen är. Handjur kan vara fäder till många ungar eftersom de kan para sig med många honor. Samtidigt. Hos hanhundar finns det inbyggt att ett barnsligt utseende utlöser vårdande beteenden. Vet inte hur det är hos katter.

Varmt idag

Nehe, ingen bild

😂Makalöst söta! Vill dom vara ute i värmen?

Nja de är inte så aktiva

Nja de är inte så aktiva

Tack för en vansinnigt informativ tråd alla ni som ha bidragit! ❤️

#88 Ja katter och deras beteenden är otroligt intressanta, inte minst vid kattintroduktioner! Allra intressantast och mest spännande är det (tycker jag) när det inte är uppenbart att allt går jättebra på en gång.  Har man lite is i magen då blir man desto gladare när de positiva framstegen väl kommer, för det gör de i stort sett alltid.

#89 - Håller med fullständigt. Vi var verkligen nervösa och oroliga i början och det var inte en enstaka gång jag tänkte "shit, måste vi lämna tillbaka lillen?" när vi såg Nelson attackera nykomlingen Samuel så hårt och ofta. Nu är de bästisar, båda vet var de har varandra och vill den ene inte leka så brukar den andre ge upp efter ett par kom-igen försök. Båda trivs. Speciellt Nelson trivs mycket bra tror vi då vi har fått se hans latenta kattinstinkter få blomma ut till fullo. Han beter sig mer som en katt än en "bebis" nu, även om han verkar komma ihåg att vi existerar.  :)

Visst måste vi avbryta ibland t ex när Nelson tränger in Samuel i ett hörn och attackerar intensivt, och han ser mer arg än lekfull ut.

De kämpar på här, de verkar som sagt inte skada varandra, Harvey jamar till då och då men är på igen så fort de släppt varandra. Foxy verkar ngt mer avslappnad nu och de senaste nätterna har alla dörrar varit öppna. Foxy har oftast sovit på sin lekställning innan och ngn dag i veckan sovit bredvid mig. Numera kommer hon ännu inte på morgonen eftersom Harvey sover bredvid, vi hoppas att det ändras också, saknar morgonmyset. De bråkade en hel del om lekställningen som varit Foxys sovplats större delen av dagarna så jag har beställt en till av liknande modell så de får var sin.

Några fler framsteg eller bakslag?

Det är ganska konstant läge. Foxy gillar honom fortfarande inte alls tyvärr.

Tror det ibland kan ta tid att acceptera varandra, men tycker ändå att det verkar vara på god väg 😃har själv upplevt liknande hos min dotter som har 2 ragdoll,

men det är nog rangordningen, den äldre hanen har fått backa för den yngre honan som bestämmer hos min dotter….😍 lycka till kommer säkert att gå bra;))

Honorna kan vara tjurigare än hanarna…..😍

Ska tillägga att jag inte har brutit ngn fajt på två dagar nu och jag har inte avskiljt dem från varandra på tre dagar. Fajterna är lite mindre intensiva ju längre tiden har gått. Så lite framåt har det gått ändå!

#96 Att du inte behövt avbryta någon fajt på 2 dagar och att du inte håller dem åtskilda längre är stora framsteg!

När man upplever introduktionen som svår tror jag att det hjälper om man koncentrerar sig på tecken på acceptans, snarare än "kärlek". Att man tydligt ser att den befintliga katten verkligen gillar nykomlingen kan ta väldigt lång tid. Om  "gilla varandra" innebär att ligga tätt ihop och sova tillsammans kan det hända att man aldrig får se det eftersom en del vuxna katter helt enkelt inte vill umgås med andra katter på det sättet (hur fästa de än är vid varandra i övrigt).

Tecken på acceptans är t.ex. att de inte undviker varandra, dvs att de obehindrat kan vistas i samma rum till synes oberörda av den andres närvaro. Är det riktigt bra kan de sova samtidigt i samma soffa/säng  (eller på samma stol!). Även om de ligger en meter ifrån varandra visar det att de kan slappna av ordentligt utan att känna sig hotade eller provocerade av den andre.

Ett annat tecken på acceptans är när de kan "glömma" en spänd relation när något spännande behöver undersökas, t.ex. under flugjakt eller när det serveras mat eller godis.

Ytterligare ett tydligt tecken på acceptans är när de (åtminstone ibland) kan passera varandra i t.ex. en dörröppning utan att tveka, morra, fräsa eller slå till med tassen.

När det gäller Foxy tycker jag att hon dessutom verkar ha stort utbyte av Harvey när det gäller lek. Även om det ser lite hårdhänt och aggressivt ut så är det lek och det vågar man inte ge sig in på med vem som helst när man är en katt.

För att åter dra en parallell med mina egna katter kan jag berätta att min lite hetsiga Doris bara vågar leka med Oberon (som hon aldrig ligger och gosar med). Den hon gosar med (Moltas) vågar hon inte leka med (hon blir jätterädd när han försöker) och Ruben varken leker eller gosar hon med. Hon accepterar och gillar dock alla (nåja, hon kanske inte gillar Ruben, men hon accepterar honom iallafall).

Verkar bli lugnare för var dag. Nu ska jag börja arbeta igen så hoppas det går bra. Lådkatter.

#98 Haha , vad söta de är!

Dagens slöfoto…

Andra hållet

Ngn gång åt rätt håll?

Jag kan rapportera att det lugnat ned sig ordentligt här nu efter min första arbetsvecka. Jag har kameraövervakning på dem och 30-60 minter håller de på att jaga varandra efter det att jag åkt till arbetet sedan sover de hela dagen tills jag kommer hem. Nästa race med jagning är när jag lagt mig , det varar ca 30 minuter sedan sover de hela natten.

#30 - "jaga varandra" -> det låter ju som att de kommer bra överens! :)

Vår minsting jagar gärna Nelson (som tycker det är fantastiskt kul att bli jagad) när rollerna ibland är ombytta.  Det tycker vi är ett bra tecken på att de har kul ihop.

Har hon börjat tvätta honom också?

(hos oss tvättas det mkt, ibland t om tvättar den lille den äldre)

Nej hon vill inte gärna ligga nära honom så någon tvättning är det inte tal om. Jag upplever det som att hon ibland tycker jagningslekarna är kul men ibland blir hon irriterad. Harvey vill så tärna gosa in sig i hennes päls mon hon har aldrig varit den gosiga typen så hon går därifrån.

Dagens videosnutt, börjar som sagt bli lugnare här.

Sen var det ju detta med Ragdoll bredvid och Birma på, ha ha

Så intressant att följa denna tråd, vad skönt att de verkar acceptera varandra <3

Jag måste säga att min Lykke älskar att mysa en stund i mitt knä varje dag så hon är kanske lite Birma lik då? Hon ligger gärna på golvet ( likt en hund) då vi t.ex. sitter vid tv:n eller i skilda rum ( jag & mannen)precis som att hon vill ha koll på oss båda.

När jag har jobbat och varit hemifrån hela dagen är hon speciellt behov av närkontakt. Det kanske blir så att dina katter ligger mer tillsammans sen när du är hemifrån lite mer, eller?

Fina katter du har, lycka till i fortsättningen<3

Så kan det nog vara, han fick tvätta henne lite idag och nu är det eftermiddagssiesta.

Eftermiddagslur

Tänkte bara säga att det börjar gå bra här, idag såg jag att hon tvättade honom för första gången. De leker med varandra och sover i närheten av varandra numera.

#111 - Så skönt! Jättekul att höra att de trivs bra ihop!

Siesta i regnet…

Matdags!

Matdags

#115 - Härligt att se! :-)

Det blev tvåttning till slut också, slutar dock ofta i osämja eftersom det pågår för lämge enligt Harvey.