Ställde faktiskt samma fråga i juni, i den här tråden:

http://ragdoll.ifokus.se/discussions/53a2a120ce12c47e0500531e-mattad-marknad

Om man bara trodde det var en tillfällig dip då i våras så kanske man får ta sig en funderare igen nu? Det är nog oftast vi nybörjare som märker av mättnaden först, men nu har man faktiskt hört att även en del etablerade uppfödare som aldrig brukar behöva annonsera fått anstränga sig för att hitta hem. Det är ju konkurrens bland semilånghåren, och på senare tid har framför allt Sibirerna blivit väldans poppis, och även Maine Coon har vunnit mark.

Lite konstruktiv kritik, för att inte hamna sist i kön på den marknad som trots allt finns:

- Det syns inte ens på din hemsida att du har kattungar. Varken text eller någon liten kattungebild. Söta bilder säljer absolut (och är kul att kolla på).
- Jag har fått klart flest träffar på hemsidan från uppfödarlistorna och annonserna hos Ragdollklubben och Scandinavian Ragdoll Club, och vad jag kan se så är du inte medlem i någon av dem.
- Även härifrån iFokus hör det av sig intressenter med jämna mellanrum, även nu när jag inte har ungar, för att jag skriver en del här. Så har jag själv också gjort när jag letat katt. Det känns bra att köpa av uppfödare som man vet lite vad de tycker om olika saker, och som man eventuellt tycker verkar vettiga ;) , så att skriva lite på forum och liknande även när man inte har ungar kan säkert hjälpa till.
- Tycker man hälsa är viktigt,  så finns ingen information på din hemsida om dina avelskatter är testade på något sätt.
- I kontaktuppgifterna på din hemsida står det inte var i landet du bor.

Slut på konstruktiv kritik, och hoppas det dyker upp några kanonhem snart!🙂

Jag tror att det ligger väldigt mycket i det Djupdal skriver. Men också att vi (som seriösa kattungeletare) upplever att det finns många uppfödare med kattungar men få som känns riktigt seriösa. Jag har pratat med många och av dem jag varit i kontakt med har endast en handfull uppfyllt det vi tycker är viktigast. Bara en av dessa har en kull nu och de andra är det osäkert om det blir några under 2014. Men det beror kanske på vad man anser är viktigt också..De som vill ha en Ragdoll men struntar i om kattungarna haft det bra och om föräldrarna är friska vill inte betala vad det faktiskt kostar utan nappar nog på de annonser med blandisar eller ungar för 3500:-???!! Jag gick också in på din sida för att titta, men jag tycker att den var svår att navigera sig i. Hittade inte de tre killarna som du skrev om.

Förresten,  kattungen på bilden supersöt!

Hej! Jag har haft en datakrasch sedan i våras och ligger efter massor på den fronten. Men har aldrig haft problem förr heller. Självklart vet jag om dessa bitar som Djupdal påpekat (& Bli med katt), men kan tyvärr inte göra något åt detta före jag fått datorn fixad. #3 Tack! Han är min favvis med sin fina timglas-bläs (:

Tror ungefär som du #2. För att folk ska vilja köpa dyra ragdolls av organiserade uppfödare krävs att de verkligen tror att det skiljer massor i valet av avelskatter och kvalité på uppfödningen, jämfört med blandisarna på Blocket. Vilket det faktiskt också gör i de flesta fall. Och att prisskillnaden är tillräckligt liten. 

För stamtavlan spelar ju ingen större roll om det ändå handlar om en parning mellan två katter med okänd hälsostatus, som varken följer standarden eller beter sig som ragdolls, och där uppfödaren inte har kunskapen eller den rätta viljan att ge ungarna och köparna en så bra start som möjligt.

Och även om det finns hur många superduktiga och jätteseriösa ragdolluppfödare som helst, så kan man helt klart inte säga "ragdoll som ragdoll" eller "uppfödare som uppfödare". Skillnaderna är stora. Och ibland önskar man faktiskt att organiserade uppfödare lade ännu mera energi på att hjälpa varandra att bli så där bra som man vill att alla ska tro man är, jämfört med all den energi som läggs på att sitta och förbanna blandisuppfödningen. 

Bara så att det där sista inte missförstås så tycker jag alltså inte bättre om blandisarna, eller "blandisarna",  än någon annan, utan råkar bara gilla det där ordspråket om att "sopa framför egen dörr först…". För dålig organiserad uppfödning är mycket sämre för den organiserade uppfödningen, än vad blandisarna är. Tror jag. Om alla sällskapsköpare exempelvis skulle veta hur många ragdolluppfödare som struntar i att följa de rekommenderade hälsoprogrammen, så skulle den där mättnaden på marknaden vara ännu större än den är. Tror jag.

Och för varje ragdollunge på marknaden där köparnas förväntningar på det berömda ragdolltemperamentet inte infrias, efter att de läst uppfödarnas rasbeskrivningar, så sker ett tapp även till andra raser. Tror jag.

Menar inte alls att måla fan på väggen nu, haha, vi har en underbar ras och massor av fantastiska uppfödare. Vi är inte överlägset störst utan anledning. Men det kanske ändå är värt en tanke, det där med hur man ska få med så många som möjligt på båten?

Djupdal, jag förstår precis vad du menar. Har själv haft både Giardia och ett fall av FIP i mitt katteriet fast jag är relativt ny. När jag sökte hjälp från andra uppfödare i eländet så hade 'ingen' koll på vad Giardia eller Tritri. Personligen så tycker jag att dessa tester är några av de absolut viktigaste! Vi hade ett helvete med Giardian. Men vi lärde oss massor. Coronaviruset drabbade 2 kullar vi hade samtidigt. Jag var helt ärlig mot de som tingat katt och trots att allt såg svart ut ett tag kunde alla utom en till slut flytta hemifrån. Även här så stötte jag på folk som rent av tyckte att jag skulle avliva 7-8 v gamla kattungar. Inom Kurilean Bobtail har jag märkt en öppnare mentalitet eftersom vi måste samarbeta för att föra rasen framåt. Jag älskar Ragdolls, men jag har många gånger funderat på att kastrera mina katter och bara låta det vara. Ibland känns det som att alla jobbar mot varandra. Mvh Jessica.

#6 Tror absolut inte att det samarbetas mindre inom Ragdoll än inom andra raser, men skillnaden är nog just att i en riktigt stor ras finns så många att samarbeta med. Varje enskild uppfödare kan gott och väl hitta samarbetspartners att byta katter och erfarenheter med, utan att behöva gå till de nybörjare som kanske kan alldeles för lite och har alldeles för svaga katter för att ge något tillbaka. I små raser behövs alla, men i stora raser klarar sig de etablerade uppfödarna utmärkt ändå, med varandra. Ett dilemma såklart. För egen del måste jag ändå säga att jag blivit fantastiskt väl mottagen som nybörjare. Både när det gäller goda råd, och när det gäller möjligheten att få låna hanar. I princip har alla uppfödare jag träffat varit hur trevliga och hjälpsamma som helst, och jag har fått låna allt jag pekat på. Så jag känner inte alls igen den där negativa bilden man läser om här och där. Men jag har å andra sidan insett från början att man inte bara kan skaffa stamnamn, köpa en random honkatt av någon annan nybörjare, och så är man uppfödare. Och det är väl kanske främst den gruppen som är viktig för alla andra uppfödare att få med på båten, om inte ragdollen ska tappa i attraktion och anseende bland kattspekulanterna. Hur det ska gå till är en helt annan sak. Man kan ju inte förvänta sig hjälp utan att engagera sig och bjuda till själv. Men å andra sidan är det negativt för alla när det kastreras bra katter hos duktiga uppfödare, samtidigt som de ännu inte så duktiga får avla på mycket sämre katter. Eller när duktiga uppfödare tvingas dra ner för att det svämmar över av nybörjare, för den delen. Svårt det där… :)

Ligger mycket i det du skriver. Jag själv mötte tyvärr bara motstånd i början. Hoppas att det ser annorlunda ut idag för de som kommer nya (: Jag har själv pratat med potentiella nya uppfödare som valt att inte starta, därför att de upplevt det på samma sätt som jag. Säker så är det ju så att rätt personer att samarbeta med finns. Och många personer inom Ragdoll är säkert jättetrevliga (:

# 6

Många gånger har jag funderat på var sanningen är om hur insatta folk är när det gäller tritricomonas och giardia. Är det något som man inte vågar ta tag i för man är rädd för resultatet? 

Var lyfter man detta bäst? Kanske något att ta tag i för rasklubbarna. Man vet ju att tritri förekommer i högre grad utomlands och att kunskapen om hur man blir av med det är begränsad. Det är en lurig liten rackare. Även giardia är ju svår, även om jag skulle tvingas välja mellan två onda  ting så nog hellre den, för där vet man att den är borta om man får ett negativt resultat. Något som tydligen inte är helt säkert när det gäller tritri. Jag vill veta mer!

Efter allt jag hört, så testar jag idag alla mina katter. Och sätter självklart nya katter i karantän. Men det har jag förstått att inte alla heller gör. Inte ens när man importerar. Känns som vi alla skulle behöva lära oss mer om detta.

Lycka till med försäljning av dina fina små.

#9 Jag känner som du. Jag har också karantän numera. Fick säkerligen Giardia efter impoter som jag gjort, men då jag var ny så fanns nästan inget att läsa om dessa sjukdomar. Enligt SVA så var det redan då jättevanligt. Det var hemskt att sanera bort det, men vi lärde oss massor på vägen. Tack så mycket! (: Det är ju absolut ingen stress att hitta nya hem, men det blir ju svårare ju äldre dom blir.

Har inte märkt någon mättnad - tycker det känns som att det är en enorm efterfrågan fortfarande. Både i Sverige och utomlands. 

Ibland blir det så mycket förfrågningar att jag inte alls hinner med att svara alla i rimlig tid och det känns inte bra. Jag försöker strukturera upp det där på något bra sätt så jag har överblick när det är många förfrågningar, men det är svårt…

Jag började exportera utanför norden en del i år - men det var sånt tryck och sånt sug efter katterna att jag inte hann/orkade svara alla och göra alla val om vem som skulle få och inte få  (folk som inte fick katt blev sura - så jag har lagt det där med export på is ett tag.)  

Detta händer även i Sverige, har hänt några gånger att köpare gråtit i telefonen… 😢 det känns jättetråkigt, men jag har ju inte fler kattungar till salu just då än jag har…

Apropå Giardia och TF: Nåt som var roligt för mig var när jag exporterade två kattungar till ett annat land i somras och den uppfödaren sa att hon alltid gör Giardia-test på importerade katter OCH ATT KATTERNA VARJE GÅNG ÄR POSITIVA  - så numera räknar hon kallt med att alla katter hon importerar har Giardia.  Hon blev väldigt förvånad och glatt överraskad när mina katter inte hade det. Det var jätteroligt att höra för mig som uppfödare som kämpar med karantäner för nya katter, smittskydd och regelbundna tester av katteriet, och så var det bra reklam för svenska katter. 🙂 Däremot så hade hon ingen aning om vad TF var, och det tyckte jag lät skrämmande - en stor uppfödare i Europa….!

Ett tips till dig är att annonsera dina kattungar med tydliga och bra bilder och mycket info om dem! Lycka till!

Glömde skriva: 

Säljer du till sällskap - var inte rädd att annonsera på blocket! Det är där som Svensson letar efter sin lilla Ragdollunge, riktigt mysiga och ambitiösa kattälskare och familjer hittar du där. ❤️

Jag vet att det finns "seriösa" raskatt- och rashunduppfödare som tycker det är helt förkastligt att annonsera på blocket - och att det är ett tecken på oseriositet om man gör det…

Det där förstår inte jag, varför ska vi med hälsotestad välplanerad avel inte få visa oss där för den breda allmänheten?

#12 Håller fullständigt med om att alla seriöst uppfödda ragdolls borde läggas ut på blocket, med bilder och kanske lite information om föräldrarna, uppfödningen och allt som ingår. Så att alla de där Svenssons får något bra att jämföra med. Om ingen gör det, så att det inte finns några bra och fina uppfödningar på blocket att jämföra med, så kommer ju alla Svenssons fortsätta tro att de kan köpa "en ragdoll fast utan stamtavla" eller nåt, när de ringer på de oseriöst uppfödda "BYB-katterna". De kommer aldrig att begripa att dessa katter och uppfödningar inte ens är i närheten av vad en seriöst uppfödd ragdoll kan vara. Så ut med alla era uppfödningar på Blocket!!! :)

Jag har också bara bra erfarenheter av Blocket. Och jag håller fullkomligt med inläggen #12# och#13# :)

Lägger ut mina annonser på blocket b.la tycker det funkar bra 😃 inga problem att få  dem sålda, tycker fortfarande att det är stort efterfrågan 🐱

#15 Men visst verkar det väl ändå ha blivit liiiite fler annonser där uppfödare sitter med leveransklara ungar kvar, än vad det varit tidigare? Lokalt är såklart efterfrågan stor, och etablerade uppfödare med stort kontaktnät klarar sig alltid, men jag tror fortfarande att det har mättats en aning för oss andra. En naturlig följd när spekulanterna får större valmöjligheter.

Sen beror det ju såklart på vad man menar med "inga problem" och "stor efterfrågan" också, men om jag inte ser helt fel så annonserar väl även du leveransklara ungar nu. Härligt att de är på blocket iallafall, det gillas!!

Ja det har jag gjort, men man behöver ju inte få panik av att ungarna är lite äldre än 12v gamla, just har jag en kvar utav 14 kattungar jag hade ifrån början i 3 olika kullar….. tror fortfarande att det beror på var du bor och hur många uppfödare som finns just där. Sen fick jag respons av en kattungeköpare som tyckte min hemsida var "enkel" och kändes intressant pga. det ,och inte för mkt bla bla…om du förstår hur jag menar, en sällskapsköpare kanske skräms av för mkt info på vissa hemsidor…😊

#17 Ja, den diskussionen vet jag har varit här på iFokus förut, för flera år sedan, att en massa punkter på hemsidan om hur kattungeköparna bör sköta sin katt, om de ska få köpa någon, kan avskräcka en del. Samma diskussion har förts om att inte redovisa de hälsotester man gjort på hemsidan, eftersom de sällskapsköpare som är nybörjare skulle kunna få för sig att hälsotesterna gjorts för att ragdolls är extra sjuka på något sätt. Men personligen tror jag mera på att upplysa så många nybörjare som möjligt av de som missuppfattat, istället för att mörka bara för att inte riskera att skrämma bort någon köpare. Vi måste skilja oss från BYB-annonserna på flera sätt än att köparna får en stamtavla på ett papper, om vi skall lyckas i längden. Tror jag. :)

#17 Nu råkade jag faktiskt hitta en av de där gamla trådarna jag for efter, lite kul att läsa gamla trådar här faktiskt. :) Över 5 år gammal var den, men i inlägg 9 lanseras iallafall den där tanken om att inte hålla på och skriva om hälsotester och sånt på hemsidorna. Vet inte om nån tycker likadant längre, det var ju ett tag sedan, men det var kanske ungefär så din kattungeköpare menade?😉

http://ragdoll.ifokus.se/discussions/4d714c76b9cb462221060d66-blandisar-till-salu-till-hoga-priser

Om ni inte "blir av" med kattungarna kan ni alltid försöka att sänka priset, precis som det fungerar på andra marknader. Det behöver inte heller betyda att man är mindre petig/försiktig med vem man säljer katten till.

Jag är t.ex. intresserad utav att ev skaffa en till ragdoll (köpte en i Juni). Men eftersom 7000-8000 är ett ganska saftigt pris i dagsläget (är student) så tvekar jag. Vet att det finns många som mig som går omkring och tänker på att skaffa en till ragdoll, bara man sänker priset till något mellan 5000-6000 så tror jag att många faktiskt kommer att överväga ett eventuellt kattköp!

#20 Jag tycker själv inte att dumpa marknaden är rätt väg att gå. Tror mer på att upplysa vad skillnaden blir när man köper en katt från en seriös uppfödare.

#20 Så tror jag också. Iallafall delvis. Självklart skulle väldigt många välja en ragdoll från en registrerad uppfödare istället för en av alla "procent-katter" på blocket, om de kostade lika mycket. Eller slå till över huvud taget. Och jag tror nog faktiskt att kattmarknaden funkar som alla andra marknader, att det är tillgång och efterfrågan som styr priset. Så det sjunker säkert om det blir mättat. Har hänt med andra raser också, exempelvis Skogisar för ett antal år sedan, som dök ner mot 4000 när "alla" ville bli skogisuppfödare.

Men uppfödarna vill såklart få tillbaka så mycket som möjligt av de pengar de lägger ner. De uppfödare som har möjlighet att pruta ner mot 5000 utan att ruineras i längden är nog bara de som inte importerar, inte ställer ut, inte hälsotestar, ogärna kastrerar katter som inte håller måttet eller redan har bidragit tillräckligt, och som dessutom har lite tur med kullstorlekar och trasselfria dräktigheter, förlossningar och kullar, så att de slipper ta ledigt från jobbet och sitta hos veterinären onödigt mycket.

Och visst finns det sådana uppfödare också. :) Som egentligen skulle ha råd att pruta. Det skiljer nog ganska mycket faktiskt, på vad olika uppfödare spenderar för varje kull. Man får nog inte alltid vad man betalar för.

Det finns också någon konstig attityd hos många uppfödare, som går ut ungefär på att "den som börjar prata pris får gå, vill man inte betala ska man inte ha katt, iallafall inte från mig". Det där har jag aldrig begripit. Jag menar, jag har utan problem råd att köpa kravbananer, även när de är dubbelt så dyra som fulbananerna. Jag har heller inga problem med att begripa att de kostar att producera och att de är bättre för människors och djurs hälsa. Men de kan ju faktiskt fortfarande kännas dyra, jämfört med fulbananerna. Så man får förstå att folk ifrågasätter, tycker jag. Men ibland känns det lite ensamt att tänka så. Många verkar hålla på den där kommenterar-du-priset-så-är-dörren-där-attityden. Iallafall så länge affärerna flyter på. 

Eftersom jag råkade halka in på hur det såg ut för skogisarna för ett antal år sedan, och på gamla iFokus-trådar, så kunde jag inte låta bli att söka på "mättad marknad" på systersajten Norskskogkatt,iFokus. Intressant läsning faktiskt. Här är ett par av träffarna från 2006-2007:

http://norskskogkatt.ifokus.se/discussions/4d71785db9cb462233085da8-svart-att-salja-kattungar

http://norskskogkatt.ifokus.se/discussions/4d716cedb9cb46223907e098-konstruktiva-forslag-tack

Och så kunde jag inte låta bli att rita ett par kurvor för hur stor marknaden varit för raggisarna (RAG) respektive skogisarna (NFO). Det är väl bara att konstatera att när "alla" skulle bli skogisuppfödare, med eller utan kunskaper, och avlade på alla möjliga katter, rastypiska eller inte, så gick det åt fanders med både rasen och marknaden. Så om ragdollen delvis börjar hamna där skogisarna var 2006, så kan det kanske vara bra att dra lärdom av?

#22 Tänker exakt så med! Läser ekonomi på universitetet och reagerade nu när jag kikade efter ett billigare pris (eftersom det fanns så många osålda kattungar) att ingen uppfödare är beredd att sänka priset av just det argumentet du tog upp. 

Kattmarknaden funkar precis som andra marknader, för att driva en framgångsrik verksamhet (i detta fall uppfödning) så måste man förr eller senare anpassa sig till efterfrågan. Man kanske klarar 1-2 dippar som uppfödare, men fortsätter man vägra och efterfrågan inte ökar så kommer man sitta där med 10-15 osålda kattungar som kostat bra mycket mer i underhåll än det priset som de vägrade sänka från.

man blir lite chockad när folk säljer blandisar för 4-5000kr och en renrasig med stamtavla m.m  kostar ex. 7000kr, tycker då att det är relevant att ta dem priserna vi uppfödare tar, med tanke på allt som ligger bakom och vad vi gör…. vi lägger ner mkt tid och själ i våra dunbollar 😉

#24 De flesta ragdolluppfödare föder inte ens upp 10-15 ungar per år.  Det jag inte förstår är bara själva attityden, att man direkt ska sortera bort spekulanter som ifrågasätter priset. Att uppfödare inte vill dumpa priset är däremot fullt förståeligt, eftersom det inte går att bedriva seriös uppfödning på samma sätt som många gör idag om priset sänks. I så fall blir det inga kvar av de som importerar, testar, utvärderar, sorterar och kastrerar, för att rasen ska bli så frisk och underbar som vi vill ha den. Kvar blir då de som bara förökar vad som helst med stamtavla. Ett tag.

#25 Det finns ingen skarp skiljelinje mellan blandrasuppfödning och uppfödningen med stamtavla. Eller inget hopp, det är en flytande skala. Så jag tycker inte det finns någon anledning att bli chockad, det är tillgång och efterfrågan. Det är i så fall mer chockerande att någon vill betala 7500 för en orastypisk unge efter otestade föräldrar,  uppfödd av någon utan en susning om varken kattuppfödning, avel eller rasstandard. Tycker jag. För sånt förekommer ju. Eller 10000 styck som jag såg på blocket häromdagen, för 4 riktigt orastypiska hanar som alla helst skulle gå till avel och utställning…

Om man lägger pengar på utbildning, importerar, ställer ut, hälsotestar, utvärderar, sorterar och kastrerar måste man såklart ta ordentligt betalt, men vill man ha lika mycket betalt för bara "tid och själ" där hemma, får man nog förstå att allmänheten ifrågasätter ibland, varför de ska betala mer än för en blandis.Tror jag. 

Tror inte du förstod "tid och själ" eller? Viktigare saker finns än"importera och ställa ut" ……

Det är det viktig att ställa ut och importera katter. Man får in nytt blod och nya linjer och minskar inavel och utställning får man en grundlig utvärdering av sin tilltänkta avelskatt även fast min katt är finast i hela världen så kanske den inte är tillräckligt rastypisk och dessutom så är det lättare stt matcha upp ev svagheter

#27 Så är det säkert, men importer och utställning är dyrt, och framför allt är det dyrt och jobbigt att sortera bort katter från aveln som inte håller måttet. Särskilt importer. Och ragdollen är ju vad den är i Sverige idag tack vare de som importerat, testat, ställt ut och varit kunniga och noggranna när de sorterat. Det är tack vare dem vi har den ras vi har, och tack vare dem efterfrågan är så stor som den är idag.

Det är såklart inget större fel med att föröka random-katter utan att utvärdera och sortera, men det kostar inte alls lika mycket tid och pengar, och är man lika dålig på att utvärdera och sortera som blandisuppfödarna så tror jag faktiskt inte att det skiljer så mycket i många fall. "Tid och själ" finns nog i olika omfattning på båda håll, om man jämför blandisuppfödning med dålig ragdolluppfödning. Tror jag.

Om jag fortfarande inte begriper vad du menar med "tid och själ" så får du gärna förklara vad dåliga ragdolluppfödare är bättre på, som gör att allmänheten ska lägga 3000 extra. Att drivna och ansvarsfulla ragdolluppfödare tar betalt ifrågasätter jag däremot inte alls. 🙂

Tycker också det är viktigt att ställa ut och att vi ibland får importera katter för att komma vidare i vårt avelsarbete.

Men samtidigt då vill jag återknyta till i början av tråden som tar upp smittor.  Dessa utsätter man sig för när man ställer ut, och framför allt när man importerar.  Finns tydliga riktlinjer på SVA.s hemsida hur man går tillväga med karantän och tester. 

Vi blir alla vinnare i slutet :)

När jag räknade på vad det kostar att ta fram en av mina kattungar i rena kostnader så landade "produktionskostnaden" på 6000 kr per kattunge när jag använt inköpt hane och hona (är det egna uppfödningar så blir det billigare men kostar ändå mycket mer än jag trodde). 

Då är allt medräknat som kostar. Detta var en uppgift när jag gick Pawpeds 2 (en kurs om kattuppfödning).  Så för mig är det svårt att gå ned i pris och som väl är har jag inte behövt det heller ännu. Har någon inte råd men har ett stort intresse och har tid och ett bra hem att erbjuda så finns möjligheten att bli fodervärd eller köpa en kattunge på halvfoder. 

Men intressant detta med smittor Liselotte - det förtjänar nog en egen tråd tycker jag!

Är inte uppfödare själv, har inte ens fått min första Ragdoll än, men tycker det är jätteintressant att läsa era funderingar. Det där med Blocket kan jag säga att jag inte hade hittat #31 om jag inte hade sett en av hennes annonser på Blocket. Och om jag inte hade sett det så hade jag inte just i detta nu gått och väntat på en liten Bobo.❤️ Så från ett "Svensson"-perspektiv så tycker jag det är jättebra när seriösa uppfödare annonserar där vanligt folk finns, så att säga. 😉 Då ser man ju verkligen vad man får och inte får om man kan jämföra en seriös annons med en BYB annons.

Efter vårens sedvanliga brist på kattungar, där man sett hutlösa priser för vad som helst med fyra ben på blocket, så tycker jag det verkar ha återgått lite till det normala igen. Gott om ragdollungar att välja på för den som letar nu istället för på våren, och möjlighet att välja och vraka bland både katter och uppfödare. :)

Angående pris kan är jag nog en av de som kan upplevas som snarstucken och tvär när det börjar snackas om att mina katter är för dyra. Det är helt okej att fråga om pris, att veta vad en vara kostar är en förutsättning för att veta om man öht har råd att köpa den eller inte.

MEN, när det direkt börjar talas om att sänka priset och det öht inte visas något intresse för det arbete jag lägger ner för att föda upp friska och trevliga katter… ja, då tappar jag intresset för att sälja. För nej, kattmarknaden är inte som vilken marknad som helst. Det är mycket mer känslor inblandade hos säljaren när en katt ska byta ägare än när en TV ska byta ägare. Det är inte bara en ekonomisk transaktion bland alla andra. Vi uppfödare investerar blod, svett och tårar (och pengar) för att föda upp friska och trevliga katter. Vi blir känslomässigt involverade i varje liten lurvtuss. Köparens behöver så mycket mer än bara pengar för att få köpa katt av mig och en person vars primära intresse förefaller ligga i just pengar är inte intressant i mina ögon. Då har vi olika värderingar.

#34 Tycker bara att man kan ha lite förståelse för att folk som köper ett djur av en seriös uppfödare för första gången kanske inte har en aning om att uppfödarna ser försäljningen på ett helt annorlunda sätt, än nästan alla andra säljare gjort för allt annat köparna köpt i hela sitt liv.🙂

#35

Man behöver inte veta ett jota om raskattuppfödning. Allt som behövs är att man har hjärtat på rätta stället. De som har det börjar sällan prata pengar det första de gör.

#36 Om man inte vet ett jota om raskattsuppfödning så kan det säkert vara svårt att förstå varför vissa vaccinerade, chippade, veterinärbesiktigade och friska katter kostar 1000-1500 kronor, medan andra kostar 10 gånger så mycket.

Och om man inte förstår saker så tycker jag det är helt OK att fråga. Att man inte vill slänga iväg tusentals kronor på något man inte förstår, tycker jag snarare är ett sundhetstecken än tecken på hjärtfel.😉

#37

Det är självklart okej att fråga vad det är som kostar (man kan fråga på många olika sätt), men det är inte okej att pruta. Kan säga att detta öht inte har varit ett problem under mina år som uppfödare. Jag har haft helt fantastiska köpare.

#38 Jag har ju inte sålt så många kattungar ännu, så jag kanske ledsnar och ändrar mig när jag pratat med tillräckligt många prutare i telefon. 🙂 Men ännu så länge är det ingen varningsklocka i megaformat för mig, utan bara en liten bjällra. Tror det är fullt möjligt att vara lite snål/ekonomisk och älska katter på samma gång. Och ibland är det ju faktiskt inte ens de familjemedlemmar som är drivande i kattinköpsfrågan som vill pruta, utan det är bromsen med plånboken som ringer. 😉

Sen är det såklart enkelt för oss att låta kategoriska om prutare så länge vi hittar bra hem i god tid. Det är ju egentligen först när vi sitter där med ett helt gäng osålda 5-månaders ligister som det visar sig hur kategoriska vi är. Egentligen.🙂

#39

Att bli sittande med kattungar är något man bör räkna med som uppfödare. Inte bara för att det kan vara trögt att sälja ibland utan för att man kan få tillbaka katter. En del kattungar kan man vilja behålla längre pga. hälsoproblem osv. Jag har behållt enstaka kattungar upp till 10 månader utan att det i sig har varit ett skäl att pruta.

Tyvärr ser jag alldeles för ofta uppfödare som sänker priset med 2000-3000 kr bara för att kattungarna inte har tingats vid 12 veckors ålder. Det är ingen rolig utveckling. Man signalerar ju delvis att det är sämre att köpa en "äldre" katt.

#40 Om tillgången är större än efterfrågan så tror jag inte att någon uppfödare med hjärtat på rätta stället har något emot att sänka priset med 2000-3000 kr, om det hjälper kattungarna att få ett riktigt bra hem. 😉

#41 Jag skulle hellre sätta ut katter på foder eller behålla själv än att dumpa priserna. Sedan får man hålla tillbaka på antalet kullar.