# Min fina Oberon Author: OberonsMatte Det var ett tag sedan Oberon visade sig här på forumet, så här kommer ett par bilder från tidigare i höst. Oberon sitter och spanar och birmakompisen Ruben undersöker undersidan av bordet. ## Comment 1 Author: ElisabethB Vilka vackra katter du har! Håll koll så jag inte kommer och kattnappar de.. 😉 Vilken färg har Oberon? ## Comment 2 Author: OberonsMatte #1 Tack! Oberon är blå bicolor. ## Comment 3 Author: ElisabethB Han är superfin och ser så snäll ut, så man skulle vilja ha honom själv... ## Comment 4 Author: OberonsMatte #3 Han är den snällaste katt man kan tänka sig! Helt underbar hela han, och så charmig och personlig att det kniper i hjärtat bara jag tänker på honom.❤️ ## Comment 5 Author: ElisabethB Men han bor ju hos dig, hos en kunnig och omtänksam kattälskare som även har lärt mig mycket om katter. Så han är säkert lycklig över att bo hos just dig.. ## Comment 6 Author: OberonsMatte #5 Tack för de fina orden! Ja, han är en liten mattegris och väldigt fäst vid sina kattkompisar, så jag tror absolut att Oberon trivs med livet och tillvaron,  förutom när det någon enstaka gång är (ve och fasa!) tomt i torris-skålen. När matte upptäcker det kan ingen se så bortglömd, sårad och utsvulten ut som Oberon där han tålmodigt och tyst sitter och väntar vid den tomma skålen. (Att det finns blötmat räknas inte). ## Comment 7 Author: new2ragdoll Underbar kille och fina färger. Haha, tysta protester är speciellt hjärtknipande :) ## Comment 8 Author: zingo30/8 Underbar katt :) ## Comment 9 Author: Junkan Jösses vad fin han är och jösses vad päls han har ;-) ## Comment 10 Author: OberonsMatte Idag blev stackars Oberon riktigt orolig och förstod ingenting. Han hörde en kattkompis i nöd och kom genast springande för att se vad som stod på och bidrog så gott han kunde till att alla skulle förstå allvaret i situationen. Matte höll envist fast skogiskompisen Doris i ett järngrepp och Doris sprattlade, kämpade, morrade, ylade och pep som om det gällde livet (ivrigt ackompanjerad av Oberons oroliga jamningar!). Kalabaliken berodde på att Doris klor börjat "klicka" när hon gick och därför behövde ansas lite... Kloklippning är rena tortyren enligt Doris! Oberon däremot ligger som en degklump i knät och njuter när klosaxen kommer fram. Till Doris försvar kan jag säga att hon annars är den gosigaste av alla mina katter, men kloklippning och fasthållning är absolut inte hennes grej! ## Comment 11 Author: Myrrami Så var min förra katt också. Nu är det bara rensning av tandsten som Izzie motsäger sig men då tittar hon mest väldigt plågat mot mig. Tänk om de små pälsningarna kunde förstå att vi gör det fr deras eget bästa. ## Comment 12 Author: new2ragdoll #10  Empatisk kille, Oberon. :) Han ger inte dig några sura/förvånade blickar efteråt? Våra kissar stirrar bara förvånat när något liknande händer. Samuel försöker förresten bitas (löst) när det vankas kloklippning men säger man "nä, inte bitas" så hajar han till och börjar bita på klosaxen istället. Stackarn, måste ju göra lite ont i tänderna. ^^ Nelson har numera förstått att det inte hjälper att streta emot ; han gömmer sitt huvud t ex i armhålan på en tills allt det hemska är över. :) ## Comment 13 Author: OberonsMatte #12 Nä, några sura miner har jag nog _aldrig_ fått från Oberon. När Doris kloklippning var över och hon sprang iväg skyndade Oberon efter för att se så att hon var ok och återgick sedan till att lugnt ligga och filosofera över tillvaron. Doris tillbringade hela kvällen på min mage i soffan, gosigare än någonsin. Hon må ha ett hetsigt humör, men långsint är hon i alla fall inte. Kloklippning är som sagt aldrig något problem för Oberon, men när han under en period var tvungen att få tårna rengjorda och bandagerade varje dag efter en klo-operation  var det inte så kul tyckte Oberon. Då körde han också "gömma huvudet i armhålan"-metoden, och innan dess "gömma hela Oberon under soffan"-metoden. Hade det varit Doris som skadat klorna hade man nog behövt söva henne för att få dit något bandage. ## Comment 14 Author: OberonsMatte #11 Förvånansvärt ofta tycker jag att katterna faktiskt verkar förstå att vi utsätter dem för jobbiga saker ibland för deras eget bästa, t.ex. hos veterinären. Både Oberon, Moltas och tidigare katter jag haft har utan knyst gått med på att ta t.ex. blodprov. Flera av dem har blivit röntgade. Även om det märks att de tycker att det är jobbigt har de varit "snälla" och stått ut. Doris är undantaget, och som tur är har hon varit kärnfrisk under hela sitt liv. ## Comment 15 Author: new2ragdoll #3 - Haha, gulligt av honom att checka Doris. Katter är sannerligen inte långsinta. Det där med att tillit och trofasthet som gärna tillskrivs hundar, och  att katter alltid "vill hämnas" är en tråkig myt som lever kvar. Däremot är det nog så att det tar lite längre tid att bygga upp en bra relation till en katt jämfört med en hund, som ofta blir en vän för livet för en köttbulle ^^.