Beetle älskar att gå på lite längre promenader så vi promenerar runt på skogsvägarna här omkring. 

I går fick vi dock vända för en kungsörn började cirkla lägre och lägre över oss och jag hade inte lust att gå i närkamp med den om den fick för sig att Beetle skulle vara ett bra mellanmål. Beetle däremot var inte ett dugg orolig så det visar ju lite på att han aldrig skulle klara sig själv ute 🙂

Nu ser ju din katt ganska ung ut, och så länge katten är ovan vid utevistelse är det naturligt att den inte vill gå så långt eftersom det då oftast är tillräckligt spännande att bara vara utomhus.

Mina katter blev betydligt rörligare när de vant sig vid närmiljön och utomhuset. Då underlättar det om man har ett flexikoppel som är minst 5 meter istället, annars är det svårt att hänga med i svängarna när de plötsligt sätter fart.

Makliga och lugna promenader som innebär att man faktiskt går en viss runda (med lite kortare stopp på vägen) funkar bäst med vuxna katter är är väl invanda i miljön. Jag kan gå på riktig promenad på parkvägar i närheten av där jag bor, men det funkar bara med mina 3 äldsta katter (som inte ens behöver koppel för att hänga med). Min yngsta katt har inte kommit till det stadiet än.

Absolut! Han är bara 18 veckor och älskar redan utelivet så han bestämmer själv hur många meter från transportburen han vill gå. :-) Kul att höra att det går att gå "riktiga" promenader när han blir äldre! Just nu är utmaningen hur man får honom att inte ställa sig och jama en timme i fönstret efter att vi gått in igen.

Ett par kilometer med 8m flexkoppel funkar men ibland blir det bärning på delar av vägen tillbaka. Tyvärr även mycket rädd vid möten med andra också.

Så här såg det ut när Oberon som 1-åring var nybörjare på att gå promenad (och inte bara vara på samma lilla ställe hela tiden). Moltas hjälper till att visa vägen:

Jag brukar gå riktiga promenader med hunden och katten, de gå inte lika fort då katten är med men han hänger på och till och med joggar då jag gör det ;) han älskar det! Sen så vissa dagar så får han strosa runt bäst han själv vill

Min Lykke är 4 månader och älskar att gå ut! Ibland är det riktig promenad med klättring upp i närmsta träd, ilfart. Då gäller det att vara vaken som matte. Ibland blir det mest span från en buske;-)