FIP i sig är inte smittsamt, men själva coronaviruset som katten bär på är det.
Coronavirus bär de flesta katter på mer eller mindre och det kan ibland utvecklas till FIP t.ex. vid stress, nedsatt immunförsvar osv.

En garanti finns aldrig för att du inte får hem det till ditt katteri.

När jag var på en föreläsning om detta rådde man till följande;
- Vänta 2 månader innan man skaffar någon ny katt,
- Rengör noga, vanliga vardagsstädning, gärna varje dag. Coronaviruset är känsligt för vanliga rengöringsmedel så det behövs inte starkare.
- Rengör kattlådorna noga och byt sand helt minst 1 gång/vecka.

Nu var det ju inte du som hade fallet hemma hos dig, men allt beror på hur noggrann uppfödaren i fråga är.
Svårt att råda i detta, vet inte vad jag ska svara.
Kanske det är bättre att kattungen får vara kvar hos uppfödaren tills denne genomgått den procedur man råder till här ovan, vilket kanske varar 2 månader?

Kanske fler har tips?

Här kan du hur som helst läsa mer info från den föreläsning jag var på;
http://scandinavianragdoll.com/Diverse/artiklar/FIP.doc

Martina

Jeg ville nok vært forsiktig med å ta hjem en katt fra ett katteri med FIP. I Norge er det 3 månders karantene på all salg, kjøp og utstilling om ett katteri får påvist FIP ved vevsprøve.

Coronavirus er noe de aller fleste oppdrettere har i sitt katteri om man tester, og ikke farlig i seg selv før det muterer. For bare få år siden var dette ett veldig "ikke tema", men heldigvis er oppdrettere mer åpen om dette nå, og dermed får man mer info og viten om dette.

jag tycker det är väldigt trist att denna sjukdom ska vara så hemlighetsfull. Det är inte många uppfödare som vågar tala om att deras katt har dött i FIP. Jag har en uppfödarvän i Finland som är alldeles förkrossad nu för hennes import har just dött i FIP. Hon trodde hon var ensam om att ha detta , men fick reda på av en vän som är genetikexpert att minst 22 katter i Finland har dött i FIP men min vän trodde hon var ensam om det.

Hon fick också lite intressant fakta, nu är det på engelska men det får ni ta:)

"there is coronavirus 80-90 % everywhere where is more than 3 cats. Where is 1-2 cats is coronavirus 25-40 %. But still only 1-5 % coronapositive will get sick for Fip. Unfortunately we could know which kitten will get sick and which not  =(((  "

Jag har själv haft 2 katter som dött i FIP, det är en fruktansvärd sjukdom. När den väl bryter ut så tar det inte många dagar innan katten är så sjuk att den dör eller får avlivas. Dessa katter jag hade var lugna, trygga katter och jag förstår inte än idag att just dessa dog.

#3 Väldigt intressant!
Jag tror vi uppfödare tjänr i längden på att tala öppet om problemen som dyker upp. På så sätt lär vi oss mer och kan hjälpa varandra.

Martina

Jag var i lite omvänd sists i våras. En av mina kattungeköpare hade nyss mist en av sina två katter. Enligt veterinärerna var det absolut inte FIP, men tre veckor senare visade obduktionen att det trots allt var det. Det var då en vecka kvar tills hennes nya kattunge från mig skulle komma hem. Efter mycket funderande och resonerande med olika veterinärer, SVA m.m. så beslutade vi att han ändå skulle få flytta dit.

Kattungen flyttade dit när han var 14½ vecka gammal, det var då 6 veckor sedan hennes katt dött i FIP. Under den tiden hade hon varit väldigt noggrann med rengöring av kattlådor och dylikt, för att hennes kvarvarande katt skulle göra sig av med så mycket som möjligt av viruset.

Coronaviruset är ju så vanligt att det i princip finns överallt. Jag testar inte mina katter och kräver inte att mina nya köpare har coronafritt. Jag resonerade som så att denna kattunge inte löpte större risk att utveckla FIP än någon annan av de kattungar jag säljer till icke coronafria hem.

Jag tror inte att det är en fördel att ha coronafria katterier, för OM det finns en ärftlig faktor i att utveckla FIP från coronavirus, så måste det ju vara en fördel att vi ser vilka katter som är motståndskraftiga mot coronaviruset och inte.

Nu vet jag inte om detta blev för rörigt för att följa, men jag tänkte bara bidra med mina egna små erfarenheter. :)

Connie Garfalk, oppdretter av oriental og siam har noen bra artikler om FIP på sin hjemmeside:

http://www.offbeat-cats.com/feature_fipvets_n.html

http://www.offbeat-cats.com/feature_fipoline_n.html

(linkene finnes også på engelsk på hennes hjemmeside)

http://www.offbeat-cats.com/feature.html

Glemte den første linken:

http://www.offbeat-cats.com/feature_fiphoved_n.html

#5 Jag förstår precis hur du menar och testar inte heller mina katter för detta.
Jag har också sålt katt till ett hem där kattungeköparen haft en katt tidigare som dött i FIP. Men det hade gått flera månader innan mina kattungar flyttade dit i och för sig och så hade de ju inga fler katter samt att de hade bytt ut allt i kattväg. Jag hörde mig väl för med någon uppfödare innan eftersom jag inte hört mycket om det tidigare, men jag såg inga hinder att sälja katt till dem.

De flesta katter bär nog på coronaviruset och allra helst hos oss uppfödare.
Men det oroar inte jag mig för eftersom själva viruset i sig inte är farligt.
Och jag tycker som Cheeserica att det borde vara en fördel för oss att se vilka som är motståndskraftiga och inte.

Martina

Det var flera som tyckte jag var korkad som ens ville ta risken! Men när jag frågade varför så fick jag inga sakliga argument för varför det skulle vara farligare än att sälja kattungen till ett annat hem.

Jag tror det är väldigt mycket okunskap som gör att folk blir rädda i onödan. Det är klart att FIP är extremt otrevligt och olyckligt, men i mina ögon är det inget som går att göra något åt. Att utrota coronaviruset går inte!

#9 Tror också det handlar om okunskap och rädsla.
Förr blev man ju helt utfryst om man hade ett fall med FIP.
Men idag har man blivit mer öppen och talar om problemen, ja fler i alla fall.

Martina

Ja det är nog samma med de flesta sjukdoma. Det ska hymlas ch hållas hemligt för att inte katteriet ska få dåligt rykte,

man borde ju få gott rykte som uppfödare när man är ärlig tycker jag och kan disskuttera detta sinsemmellan.

Jag sålde också en kille ur min första kull till ett hem där en av ragdollarna hade dött i FIP för nåt halvår sen… Det var inga problem. Vi diskutterade det tillsammanns, den nya ägaren och jag och vi hjälptes åt att söka kunskap från flera olika håll…

Frågade olika veterinärer och SLA och

Det har inte varit några som helst problem… och han är drygt två år nu… Kullbror till min Amber.. Och frisk som en nötkärna.

Om man har ett barn som dör i en allvarlig virussjukdom, som finns normalt i varje människa men som kan få fnatt av olika anledningar.. Inte låter man väl bli att skaffa nya barn för det, och man låter syskonen leka med andra barn och gå i skolan.

Det är nog mycket som spelar in för varför en del får FIP och andra inte…

Kanske kan det däremot vara genetiskt betingat… jag vet inte, men viktigt är att kommunicera.. //Unni

Såg denna diskussion och gamla minnen dök upp igen.Jag förlorade världens vackraste ragdoll i sjukdomen fip.Kommer aldrig över hennes död.Jag sanerade allt jag kom åt efter henne(fick fullständig panik och trodde att alla katter kommer att dö!) och tog inte in en ny kisse förränn 6 mån efter när jag hade lugnat ner mig.Sen dess har,peppar,peppar alla vart friska.Fipen muterar ju i en extra svag individ och smittar inte!Viruset bär ju nästan alla katter men blir inte sjuka av det.Jag tycker också att det är dags att sluta skämmas för fip! Vi måste prata öppet och hjälpa varann.Kram.

# 3. Visst är det trist med denna tystnad men som andra också skriver är nog orsaken just rädslan för dåligt rykte. Jag gick öppet ut  tidigare med att vi hade problem med att nyfödda kattungar dog helt oförståeligt. Och simsalabim började direkt rykten florera kring vårt katteri. Jag fick ta emot flera samtal från vänner där de bekymrades kring spekulationerna som uppstod. I och för sig var jag förberedd vad som komma skulle men trots det var det synnerligen beklagligt. Men tack vare min öppenhet fick jag kontakt med en uppfödare som anade vad som var orsaken och tipsade om en artikel översatt av den underbare ragdolluppfödaren Håkan Engström. "G Strep (Grupp G Streptococcus bakterier): En ruskig historia med lyckligt slut". När jag nämnde detta för vår veterinär skrev han direkt ut föreskriven antibiotika och efter en behandling har problemet inte upprepat sig utan vi har ett helt gäng underbara och välnärda kattuungar. 

Slutligen vill jag bara säga att ni som ägnar er åt ryktesspridning om förhållanden som ni inte har en aning; ni biter er själv i svansen och i slutändan kommer det att drabba er själva.

Puttar upp en gammal tråd sen 2008 med bra information.

Har vi blivit bättre med att hantera situationer gällande FIP och liknande eller är de fortfarande skamligt? 

Ju mer information vi får desto mer lär vi oss och skulle vi göra fel så gör om och gör rätt eller be om hjälp om man inte kan själv.

Kan katter i alla åldrar drabbas av FIP?

Rätta mig om jag är helt ute och snurrar men är de inte den våta formen av fip med snabb utveckling som drabbar mest yngre katter och den torra formen kan förekomma i alla åldrar?

Mina två kattungar på 4-6 månader får nog räknas som torr FIP så det vet jag inte…

katter upp till 2-3 års åldern kan ju få fip med den snabba utgången vad jag har hört

Så en helt frisk katt kan på bara några dagar bli så sjuk i FIP att den inte klarar sig?

Det är ju hemskt:(

#19 Ja, det är det :/

Tycker bara det är tragiskt när uppfödare inte står för att de har haft kattungar med fip tidigare.