Jag förstår absolut varför du undrar om du surfat runt på en massa uppfödarsidor och hos var och varannan sett texten "uppfödning i hemmiljö av friska och rastypiska med underbart temperament… främst till sällskap". Ibland kompletterat med "…men om någon duger till avel eller utställning är det såklart en rolig bonus". ;)

Jag tycker absolut att det finns en motsättning mellan mentalitet och exteriör. Eller egentligen att det finns en motsättning mellan alla egenskaper man tvingas kompromissa bland. Men inte på så vis att snyggare katter generellt har sämre mentalitet. Jag tror till och med att det är tvärt om, dvs att snyggare katter generellt har bättre mentalitet. Det är iallafall min lilla erfarenhet. Jag skulle tro att det beror på att snygga katter oftast är uppfödda av duktiga uppfödare, och om man är duktig på det ena så är man också duktig på det andra. Dessutom har man betydligt större möjligheter att välja och vraka bland avelsdjuren om man hållit på ett tag, och visat resultat. Både viljan och möjligheten att välja bort katter med brister, exempelvis i mentaliteten, är alltså större hos många av dessa uppfödare. Det kräver en viss omsättning på avelsdjur. 

Men mentalitet är absolut inte gratis i rasen som helhet. "Bra mentalitet" innebär ju lixom inte bara att katterna ska låta bli att vara lättstressade, och låta bli att bita små barn. Mentalitet är 1000 saker. Betydligt mera komplext än exteriören. En ragdoll ska vara cool, avslappnad, tillgiven, tolerant, nyfiken, busig, social, troget följa sina människor men inte vara i ansiktet, mm, mm, etc, etc, och dessutom som alla katter vara idealiska som fertila hanar, honor, mammor, etc. 

Det finns inga katter med perfekt temperament, på precis samma sätt som det inte finns katter med perfekt exteriör. Det är jättelarvigt att säga att man "självklart inte avlar på dåligt temperamet", för det gör alla. Alla katter har brister, den perfekta ragdollen är inte född än. Gäller även temperamentet.

Jag tror man kan säga att temperamentet betyder betydligt mera när duktiga uppfödare väljer vilka katter som ska paras och vilka som ska plockas ur avel, än det gör när de från första början plockar ut en kattunge till eventuell framtida avel. I det senare fallet är utseendet väldigt viktigt för väldigt många. Det törs jag säga eftersom jag känner mig själv och eftersom jag och många uppfödare med mig i 80% av fallen kan gissa vilken kattunge en annan  uppfödare kommer att plocka ut för avel, bara genom att titta på bilder av kullen. ;)

Sen tycker jag inte alls att du ska hoppa över hälsoaspekten, för det är ABSOLUT INTE så att alla ragdolluppfödare är noga med den. Jag har själv bara under de senaste åren haft kontakt med ett antal uppfödare som kastrerat tilltänkta avelskatter. Importer i flera fall. Gemensamt för dem alla har varit att bristerna suttit i hjärta eller njurar, att de upptäckts när man ultraljudat, och att det handlat om åkommor som inte kan upptäckas med dna-test. Ändå finns det fortfarande ragdolluppfödare som helt sonika skiter i att ultraljuda. Som stoppar huvudet i sanden, parar och säljer. De behöver aldrig bekymra sig om hack i avelsplanerna eller att behöva hitta nya avelskatter utan kan lugnt para sina sjuka katter och låta dem som är noga ta hand om eventuella bekymmer. Praktiskt är det onekligen. Alla gör självklart precis som de vill, men det finns tyvärr ingen anledning för dig att hoppa över hälsoaspekten.

Shit vad långt det blir jämt, måste försöka skärpa mig… :P