Nu har inte jag sett många katter med romersk nos, men tänker dra mina åsikter om den ändå ;)

Hade jag haft en katt med starka kvalitéer som jag behövde i min avel, men som oturligt nog fått en sådan näsa så JA, då hade jag avlat på denna. Om den är extrem så hade jag i så fall utvärderat första kullen för att se hur mycket den slog igenom på generationen under innan jag fortsatte med katten däremot.
Tycker det finns betydligt värre saker att avla på än romerska nosar. Däremot hade det tagit emot att frivilligt köpa in en sådan katt, för jag tycker helt enkelt inte att det är särskilt snyggt :P

Vad som gäller utställningsmässigt har jag svårare att uttala mig om. Standarden säger ju att nosen ska vara rak, och att en "uttalat böjd nos" räknas som fel, men det gör ju exempelvis korta katter med och de ställs ju ut varenda dag ändå.
Kanske att man som mest får en kommentar om den, men tror absolut inte att den drar de lägre certen.

Jag skulle nog undvika att avla på det för dels är det inte fint och dels kan de nog slå igenom på kullen :) för mig störs uttrycket med romersk nos men det beror på hur mycket romersk nos det är. och jag skulle inte köpa in en heller :)

Jag skulle se det som ett väldigt litet problem om katten är bra i övrigt. Om katten har dålig profil på andra sätt, som exempelvis för lång och rak näsa, dålig haka eller framförallt dålig höjd och panna, så skulle jag vara mera bekymrad över detta än just den romerska nosen. En bra helhet är viktigare än att slippa enskilda små brister, så länge det är rena "ras-typisk-brister", tycker jag. Men jag har å andra sidan ingen aning om hur romersk nos eventuellt brukar nedärvas. Det är ju inte jättevanligt numera. :)

#2  det är ju just det som kan hända att kattungen inte har det,  men utvecklas

i vuxen ålder….

Står inte med i Ragdollklubbens  ras standard som fel;)

Det enda jag tycks höra på utställningar idag är avsaknad av höjd i panna och inte på Ragdoll utan på många andra katter :P