Alla ragdolls är olika individer, alltså man kan inte svara på om alla ragdolls hoppar mycket eller hur alla är i temperamentet alla är olika  du kanske borde åka till en uppfödare som föder upp ragdolls och kolla och fråga frågor och bilda dig en egen uppfattning

Du har så rätt, men tänkte höra hur era reggisar är. Har ingen egen bil, så besöket får vänta tills jag bestämt mig. Hur är dina ragdolls?

Jag har tyvärr inte så mycket erfarenhet om ragdolls, men jag kan berätta hur min (hittills) enda ragdoll är i temperament. 

Cassiuz springer och möter en i dörren när man kommer hem - rätt så vanligt ragdollbeteende tror jag. Gäller inte bara fam. utan alla som är snälla och ringer på dörrklockan. Han gillar inte heller när vi ska åka till jobbet. 

Om han är på sällskapshumör så följer han efter en från rum till rum över hela lgh. Går jättebra att leka tafatt eller kurragömma när han är på detta humör.

Är för snäll. Han lät storebrorsan bestämma fast han var fertil och borde vara högst i rang. Lillebror får sno hans mat.

Älskar att vara ute på balkongen/sitta i fönstret /promenader i sele. På promenaderna är han däremot kaxig och låter främmande människor klappa honom och har tom försökt jaga en hund…. Cassiuz är väldigt självsäker och tål nya omgivningar jättebra. Åkte till mina föräldrar med honom i helgen. Var minst 6 mån sedan han var där. Mina föräldrar har 4st katter och han hade svansen i vädret och försökte busa med alla. (jo, lite fräsningar var det men allt gick bättre än förväntat)

Cassiuz blev skrämd av dammsugen en gång, han hoppade ner från en hög (takhöjd) klätterställning då. Tydligen "upptäckte" han hur roligt det vara att hoppa, för efter det så hoppar han upp extra mycket på bänken/ han hoppar ca 1,5 m upp på klätterställningen (med massa fart) när han är superbusig/ tycker det är roligt att balansera på ryggstödet på datastolen. Måste dock tillägga att han alltid varit hoppig av sig. Favvo sättet att busa från när han var liten - att hoppa efter en leksak.

Jag kan fortsätta hur länge som helst eftersom ragdoll verkligen är en underbar ras. Dom är snälla men modiga. Älskar att gosa fast bara på deras villkor.  Dom är smarta/klipska och har mycket av dessa små personliga egenskaper som gör dom till underbara individer.  Lycka till med att hitta just din ragdoll.

Mina killar fyller 2år nu i maj, de är båda kastranter och dessutom från samma kull, men gud va de är olika! 

Väldigt olika personligheter den ena är extremt dominant och tror han är kung över hela världen och att han kan bossa med vem som helst. Den andra är mer försiktig, han kommer alltid fram till främlingar och kollar men de är inte alltid han låter dig klappa honom om du inte känner honom. Han är ju då också lägst i rang.  Men temperamentet på båda är helt underbart de älskar att ligga och mysa  den dominanta på dig och vår med försiktiga rätt intill. De kan busa till det rejält när det gäller också så man får ändå se till att leka av de ordentligt annars kan de hitta på något som man kanske inte alltid uppskattar.  De gillar inte att vara ute i sele iaf inte hemma hos oss då allt är super läskigt. Men de gillar att va ute i sele hos mina föräldrar som bor lite längre ut mot landet.  De brukar även vara på vår innätade balkong som de ÄLSKAR!  :) ♥

Men det är det bästa beslutet av mig att skaffa dessa två killar och absolut alla som möter dom blir kära. Så jag kan absolut säga skaffa en raggis och du kommer inte bli besviken, du har en vän för livet! ♥

#3 och #4 tack för ni berättade. Ja de verkar ju vara helt perfekta. Eftersom jag är sjukpensionär så funderar jag på att bara ha en, jag finns ju hemma alltid. Finns det någon skillnad på honor och hanar? Av det ni berättat så är dom ju helt underbara och jag har valt rätt ras, det vet jag nu. :)

Att ha en raggis är typ som att ha en hund som inte behöver rastas haha. Den kommer följa med dig EXAKT vart du går hemma och det är underbart! ^^

Jag har fått höra att hanar generellt är mer tillgivna än honor. Men detta har väldigt mycket med individen att göra, vet att det finns honor som är hur tillgivna som helst. Men att honor kan vara mer som vi tjejer kan vara ibland haha vilja bestämma själv och vara en liten bitch i emellanåt. Men som sagt du ska mer titta på individen än på könet på katten. Rådfråga uppfödaren, hon/han känner katterna bäst och kan därför ge dig bäst svar om vem som skulle passa dig och ditt liv :) 

Lycka till!

En kort beskrivning av min Ragdoll: ett hjärta av guld, mycket läraktig, aktiv, stor och klumpig, får aldrig nog av gos.

Jag kände inte till denna ras tidigare och han kom till mig av en slump, 1 år gammal. Han knöt an direkt och jag märkte att det var viktigt för honom att bli älskad och accepterad så fort som möjligt. Han är uppmärksam och läraktig (när jag säger "tass" så ger han mig sin tass), älskar att bli borstad och ompysslad och blir överlycklig när vi får besök. Han är helt enkelt underbar!

När det är dags att hämta hem den lilla, kan jag då sätta på en sele och ha den i famnen då? Gillar inte att stänga in djur i bur.

#8 Vilket färdmedel ska du använda dig av? Att ha katten lös (vilket den är trots sele) kan vara betydligt mer stressande för katten än att vara i en bur. Det är även en stor säkerhetsrisk eftersom få selar är 100%-iga ifall katten blir riktigt panikslagen.

Jag ska åka bil, men inte själv köra. Om en bur är säkrare, funkar det då att låna av en vän där buren redan luktar katt då hon har två?

#10 Det skulle säkert gå, men har man katt måste man även ha en säker och bra bur att transportera den i (t.ex. till veterinären), så jag råder dig att skaffa en egen redan från början.

#11 okej då gör jag det.  Är det någon särskild bur som e bra till en jätte katt?

#12 Jag gillar de i hårdplast bäst (hygieniska och stadiga), men se till att handtagen inte är för klena om du har tänkt att bära buren. Jag tycker inte att det är någon idé att ha en JÄTTEbur, även om katten själv är stor. Oftast tränger de bara ihop sig längst in i en sådan bur, vilket gör den ännu svårare att bära.

Jag har relativt små burar (på gränsen för de mått som står i Djurskyddslagen), men mina katter älskar dem. Burarna står alltid framme och är populära sovplatser.

Okej. Då får jag inhandla en sådan. Så du menar alltså att buren inte kan bli för liten…. eller?

#14 Inte när det gäller mina katter i alla fall, och inte när det gäller kortare transporter. Katter tycker oftast att sådant är obehagligt och känner sig tryggare om utrymmet inte är så stort (enligt min erfarenhet). Trots att jag har relativt små burar (i förhållande till katternas storlek) lyckas de ändå trycka ihop sig  så att buren hamnar i ojämnvikt när man bär den.

Håller med OberonsMatte, men kolla som hon säger även de mått som är gränssättande, de får ju inte vara FÖR små såklart :)

Vilka är måtten som är minigräns?