Måste tillägga att hon är helt fantastisk på att komma så fort jag ropar hennes namn, hon kommer varenda gång, och vart jag än är så är hon, duschar jag så sitter hon precis bredvid och väntar snällt tills jag är klar. Vad jag förstått så brukar rasen tydligen vara så, det är helt underbart! :)

Man brukar säga att en ragdoll är mer av en "bredvid-katt" och birman är mer en "på-katt". Ragdollen vill ju som du säger alltid vara med i allt man gör, men när det väl kommer till att sova så lägger de sig hellre bredvid. Har en birma hemma och två ragdolls, och jag tycker man märker en tydlig skillnad. Birman kan sova på mig eller sambon i soffan i flera timmar, samtidigt som raggisarna väljer att ligga bredvid istället.

Min gör som de flesta ragdolls kan jag tänka mig, ligger bredvid eller i närheten för det mesta. Men han kan också krypa upp i mitt knä/famn för lite "kvalitetstid" och spinna och gosa, tills han är nöjd och då går han och lägger sig någon annanstans.

Tack för era svar! Är så intressant att höra hur andra ragdolls är i sättet, jag känner inga i min närhet som har eller har haft ragdolls så det är kul att läsa här :)

Jag har en ragdollhona som snart blir 5 månader. Sedan första dagen  har hon varit mysig. Hon vill ständigt vara nära mig och min sambo, och då börjar hon spinna. Hon är både bredvid och knä katt, kanske mest det förstnämnda. Men hon älskar att bli lyft, spinner direkt.  Vi omges av pussar  över hela ansiktet. På det sättet tycker jag att hon är kelig, även om hon inte alltid ligger i ens knä.

Oavsett om de är bredvid eller knä katt, så tycker jag att ragdoll är en fantastisk ras! Sedan tror jag att det är individuellt, hur katters personligheter är. Men vad gäller temperamentet på ragdolls så måste jag hålla med om att den är underbar. Just att de är lite lekfulla (men under lugnare former) i kombination med att de är så lugna och tillgivna. Jag älskar när Sockan vill vara med överallt, på det sättet påminner hon lite om en hund, känner jag.

MIn är väldigt nära, men hoppas inte upp självmant i knät, men ligger gärna och myser i knät om jag plockar upp honom, samma när vi bär han, det är på hans villkor, ibland gillas det, ibland inte

Min på 4 månader (nu på lördag faktiskt) fungerar likadant, ligger mest bredvid. När han hade bott hos oss i ett par dagar hände det att han somnade på mitt bröst, men nu när han känner sig hemma så blir det allt som oftast att han ligger precis bredvid, eller en liten bit ifrån. På natten har han en lite rolig rutin, som han nästan varje natt följer. När han ser att vi lagt oss till ro för att sova, springer han ut från sovrummet, går på lådan eller går och äter, sen kommer han smygandes, hoppar upp i sängen, trampar lite på oss, spinner och lägger sig sedan på bordet bredvid min sida av sängen. När jag vaknar på morgonen ligger han precis bredvid mig i sängen istället. Underbar liten kille :-) och precis som du säger så följer han mig runt vad jag än gör, och iakttar sysslorna på nära håll. I skrivande stund sitter jag med datorn vid köksbordet, då ligger han och sover här bredvid med ena tassen på datorn, haha. Dom är för underbara våra älskade ragdolls 😍

Min vägrar knä och att sitta i famnen, däremot bredvid och trycka sig emot mig går bra. Birman är helt annorlunda, knä och på är det som gäller.

Tack för att ni delar med er, är jätte intressant att läsa! :)

Vår ene katt kommer bara när man säger "äta mat" och "godis". 

Den andre kommer bara när han vill leka och när han märker att man börjar bädda ner sig typ. :)

Säger man "krama", springer han iväg!

Men båda följer efter en lite varstans och vill gärna sitta/ligga nära en - ca 1-2 m avstånd. Inga direkta knäkatter inte. Väldigt charmiga och fina ändå ^^

Det låter som min tjej :) kul att höra hur era katter är i sättet!

Hej! Jag har två kullbröder som nu är över 7 mån och kastrerade. En är så fruktansvärt kelig och ligger i mitt knä flera gånger per dag samt kan stå vid mina fötter och låta samt sätta tassarna runt benen för att han vill upp. Den andra vill inte ligga i knäet med gärna bredvid å åmar sig för att bli klappad. Han accepterar att bli upplyft men verkar tycka att det är onödigt. Nu har han börjat komma å lägga sig på mig ibland när jag ligger i soffan. Deras mamma är ingen knäkatt enligt uppfödaren men pappa är riktigt kelig däremot. Skillnad på hanar och honor kanske?