Jag skulle helst, om det finns tid att testa, försöka skapa en säng till henne. Sätt upp en kattsäng en bit bort. Försök att få henne att sova där istället, du kan ju tex lyfta dit henne om hon lägger sig i din säng :)

Det är säkert väldigt olika från katt till katt hur de kommer reagera på detta. Hon kanske finner sig i det på en gång eller så tar det en tid, oavsett så tror jag att hon tillslut finner sig i det :)
När min kille flyttade in  fick jag kompromissa och ha kattfri zon i sovrummet (dels pga hans tidigare allergi som vi inte vill ska komma tillbaka och sen för allt katthår i sängkläderna) Min ragdoll fann sig i det direkt och hittade en favoritplats ute i soffan istället. Min andra katt kan då och då stå och skrika utanför fortfarande, (1,5 år har gått) men inget överdrivet. Nu har ju dem varandra iofs men tror inte att det blir nåt problem i ditt fall iallafall.
Om hon inte har en favoritsäng/plats i ett annat rum skulle du ju kunna införskaffa någon mysig bädd som du tror att hon skulle gilla :) Köp nå extra roliga leksaker som du kanske bara tar ut på kvällen när ni går och lägger er som hon kan sysselsätta sig med.  Just mina katter tröttnar på sina leksaker  om de ligger framme hela tiden.  Gömmer jag undan dem ett tag för att sen ta fram dem igen är leksakerna roliga igen ;)

Första månaderna fick min katt ligga i sovrummet, med mig och hundarna. MEN, han väckte mig varenda natt flera gånger, dels genom att ligga och tvätta mitt hår eller leka med sänglamporna så det skramlade och de gått sönder. 

För mig blev det inte hållbart att få störd nattsömn varenda natt så han fick sluta att "sova" hos oss. Jag bar honom varje kväll till hans klösträd och "nattade" honom innan jag gick in i sovrummet och stängde dörren. Visst hände det att han jamade utanför i början men han gav sig ganska snart. 

Så visst fungerar det att skapa nya rutiner, men ibland får man ha lite is i magen och inte ge efter.