Får inte sova
Hej på er vänner! Jag skulle vilja ha lite råd och tips från er om ni har. Nu handlar det här egentligen om min birma (har en Ragdolltjej och en Birmakille) men hoppas det är okej ändå! Han är nu 9 månader gammal, innan vi kastrerade honom (han var då 6 mån) så skrek han hemskt på mornarna, det började vid 5 och slutade inte förrän jag klev upp. Direkt efter kastreringen så försvann det här beteendet och han sov gott bredvid oss andra i sängen. Nu, senaste månaden har han börjat igen! Han sätter igång vid halv 5 tiden och ställer sig i sängen och bara piper och skriker. Jag försöker lägga honom på mitt bröst och klappa honom och då kurrar och myser han, i typ 2 minuter, sen blir han rastlös och springer runt och piper igen. Ragdollen fattar inte heller vad han håller på med (haha) hon ligger bara och stirrar på honom och sen sover hon vidare. Dom får alltid mat precis innan vi lägger oss, sen finns det torrfoder framme jämt (vet att många av er inte gillar det, men Ragdollen äter aldrig av det utan det är birman som brukar gå dit ibland och knapra lite, annars bygger deras mat mest på blötmat) så det är ju inte det att han är hungrig heller. Jag vet inte vad han vill & vi håller på att bli tokiga som aldrig får sova! Någon mer som har det såhär? Ska jag ignorera honom eller ska jag göra som jag gör nu, försöka ge honom uppmärksamhet? Att stänga ute honom från sovrummet är inget alternativ för mig, dom är ju mina bebisar. Tänkte bara höra om ni har några tips, eller om sånt här beteende brukar växa bort? Eller är det så enkelt som att det är för ljusa nätter kanske så han blir förvirrad och tror det är dag? Nä, jag vet inte.. Och kanske får vi leva med det här, men skulle bara vilja höra om någon mer har erfarenhet av detta :-)
Kanske låta honom gå fritt under natten, vill kanske inte vara instängd med er i sovrummet….🙂
Lassa upp ordentligt med mat (torrfoder och blötmat) precis innan ni lägger er och ignorera sedan alla kontaktförsök när ni vill sova. Att ignorera är det enda som hjälper, så försök inte heller lugna honom genom gos och klappar för det uppmuntrar bara beteendet.
Håller man hårt på rutinerna brukar katter anpassa sig efter dem så småningom. Mina 4 katter har i vuxen ålder blivit morgontrötta (precis som jag) och ringer inte väckarklockan börjar inte Moltas påkalla min uppmärksamhet förrän långt in på förmiddagen.
Sajtvärd Katter iFokus
Min ragdoll var hopplös på nätterna. Han skulle tvätta mitt hår, lekte med sänglamporna så de gick sönder och höll mig vaken. Jag försökte ignorera honom men det fungerade inte när det skramlade i lamporna eller när han började tvätta mitt hår. Till slut så stängde jag helt enkelt ute honom från sovrummet.
Hade alltid öppet sovrumsdörren innan så han kunde gå ut och in som han ville.
Visst kan jag höra honom ibland när han är vaken på andra sidan dörren men för det mesta sover han lugnt.
Är han vaken när jag och hundarna går och lägger oss så brukar jag "natta" honom genom att lägga honom högst upp på klösträdet om han inte somnat i favoritfotöljen innan.
Inlägget hjälper nog inte dig eftersom du inte vill stänga ute honom från sovrummet, men så här gjorde jag.
#1 Han är inte instängd i sovrummet med oss, dörrarna står alltid öppna så han kan gå in och ut som han vill :-)
#2 #3 Tack snälla för era tips! Tar åt mig allt ni skriver och är tacksam för att ni tar er tid att svara :-)
Jag hade de problemet första veckorna med min kattunge. Jag fick vara jättetydlig, precis som de andra säger, och tillslut lärde han sig. Nu kommer han och lägger sig försiktigt jämte mig så fort han ser att jag öppnar ögonen. :)
Jag ignorerade honom så långt jag kunde, och stängde ute honom när han var som värst(även om det bara är en timme är det symboliskt). Gå aldrig upp och ge mat eller börja klappa honom. Brukar du ha ett alarm på morgonen kan du ju lära honom att det alarmet betyder morgon-gos :)
I wish I could write as mysterious as a cat
#6 Tack för ditt svar! Har börjat med att ignorera honom nu - fast det är svårt.. Men hoppas på att det ska ge resultat :-) tack för att ni delar med er!
#7 Vår ena katt höll på sådär i ett par månader i våras… Otroligt jobbigt men en dag bara försvann det. Vi gjorde inget annorlunda! Kanske blir bättre med tiden?
#8 Ja, det är verkligen jättejobbigt! Skönt att det gick över för er! Håller på att bli tokig, speciellt nu på semestern, inte så kul att bli väckt varje morgon mellan 4-5 på morgonen :-( men tack för att du delade med dig! Får hoppas att det går över här hemma med snart :-)
Det är sällan våra killar är jobbiga på morgonen numera. I början var både Nelson och Samuel morgonpigga och skulle väcka en bara för att de själva var vakna. Typ innan 6. Speciellt Nelson när han var ungkatt. Men det gick över efter en kombo som fungerat bra här :
- ignorans
- trötta ut dem kvällen innan med lek/aktivitet
- säga "vänta" som de till slut förknippar med vad ordet betyder (kan ju användas i många situationer :)
- köra ut dem från sovrummet när de är för jobbiga. :-)
…och nu anpassar de sig nästan alltid efter dygsrytmen vi har! De går upp när väckarklockan ringer eller när vi vaknar. Ibland går de upp tidigare och leker med varandra.
Men ibland ska de försöka möblera om, pilla på saker, puffa på tavlor. Oftast räcker det att säga "vänta", "nej" eller ignorera dem osv.
Om de vet att man går upp bara för att de tjatar så blir det detta till en kattregel tror jag.
Nelsons fotodagbok ^^
#10 Tack snälla du för dina tips och för att du delade med dig av din egen erfarenhet! :-) jag har kört stenhårt på att ignorera nu, och nu är det ca varannan/var tredje dag som han håller på vid kl 5. Så det börjar (förhoppningsvis) gå åt rätt håll :-) så tack snälla alla som kommer med råd & tips!