Min katthona (Flamman) hoppade upp i sängen på natten och väckte oss, hon bäddade ner sig och födde hela kullen i min säng :-).. Det var underbart att få vara med när dessa underbara kattungar föddes, man har liksom varit med från början då  :-), fast lite skrämmande var det också. Min första kull och var både orolig och nervös redan innan  :-), men hon skötte födandet exemplariskt och tog hans om sina bebisar på ett utmärkt sätt..

//Lotta

Hejsan,jag har varit hemma de tre gångar jag har fått bebisar,har turen att jobba nära hemmet och att jag försökt att planera mina arbetstider när det närmat sig.Jag gör likadant nu när jag väntar smått och hoppas att det går vägen nu med,men jag tror nog att honorna som regel klarar sig själva men det känns skönt tycker jag att vara på plats.

//Annika

Jag har haft turen att alltid varit med när det gäller.
Brukar se till att alltid någon finns hemma och än så länge har det alltid skett när jag varit hemma. Något jag är glad över då jag gärna dokumenterar allt som händer och vill se allt med egna ögat

Men jag har också upplevt att en del av mina honor väntat in mig osv, men för det mesta har det skett mellan sen kväll - tidig morgon. Aldrig mitt på dagen.

Martina

Jag har också alltid varit hemma, och om det dragit ut på tiden, så har mina stora barn och jag turats om att "hålla tassen"
Mina honor är verkligen "mammiga" när dom ska föda och kommer och säger till…
Jag hör på "spinnet" ca ett dygn innan det är dags…
Då avslutas varje spinnandetag likosm med ett litet "piiip"
Jag tror det är förvärkarna som gör att utandningen liksom blir som en astmautandning…
Herregud, vilken beskrivning det blev, men hoppas ni fattar vad jag menar!!
De spinner i allafall oavbrutet och på ett speciellt sätt..

är det så att de oftast föder på natten/tidig morgon?
Jag bor ju själv och vill för allt i världen vara hemma! Dag 65 är en lördag för min hona och frågan är om man ska ta ledig på tors och fre för att vara på den säkra sidan.

har ingen som kan vara hemma med henne då jag jobbar och bor ínte tillräckligt nära jobbet för att kunna åka hem då och då?

hur hade ni gjort?

Min Astrid födde kl 10 på morgonen och var klar kl 2. Sen vet jag inte vad som är vanligast

oh.. jag blir så nojjig… tror jag måste vara sjuk då det börjar närma sig!! *s* Hennes mamma födda dag 66.. brukar det vara någorlunda lika för döttrarna eller hur länge ska jag "vara sjuk" ?? *s*

Samma efteråt… hur många dagar brukar ni hålla er hemma efter födseln? Måste ju räcka med att man ser att mamman tar hand om de små, att de mår bra och ökar i vikt.. att alla får mat mm…

hur gör ni?

#5 & #7 Vet inteom det är vanligast men jag drar väl slutsatsen att det är det eftersom mina 6 kullar har fötts någon gång mellan sen kväll - natt - tidig morgon. Det kan ju kanske vara så för att de då vet att man är hemma och inte far iväg någonstans. Så det kan ju bero på vilka rutiner man har hemma som katten känner av också kanske.

Vi har ju som sagt kunnat turas om med tillsyn inför födsel. Så jag vet inte när det är lämpligast att ta ledig för att vara hemma. Kanske från dygn 63-68 eller nåt? Du märker nog när din hona börjar bädda och bli orolig så du kan börja bli sjuk Jag brukar vilja bevaka kattungar och mamma och se så allt fungerar åtminstone de 3 första dagarna. Men jag har haft turen att allt fungerat hittills så jag har väl bara varit nojjig. Men bättre att ta det säkra före det osäkra tycker jag.

Martina

absolut! ja jag lär märka på henne för hon är verkligen mattes tjej *s* vill gärna vara nära mig hela tiden även då hon inte är dräktig..

nu vill hon bara bli kelad med hela tiden *s* Så söt! Älskar då man kliar henne mjukt på den bubbliga magen :)

ja from torsdag kommer jag nog vara hemma.. hihi!! *s* Vad gör man inte för de små.. jag hoppas ju att hon föder på kvällen/natten/morgonen då man definitivt är hemma hela tiden.. men jag tror det med tanke på hur stort behov av närhet hon har..känns som om det kommer gå bra! Hoppas magkänslan är bra!
Pirrigt med första kullen.

Eller jag hade ju en kull förra hösten men den gick inge bra.. föddes 4 dagar för tidigt och alla 5 dog :(Fruktansvärt.. så därför är jag kanske extra nojjig nu att allt MÅSTE gå bra!

/  C

#9 Förstår det och kan säga att jag är inte mindre nojjig efter mina 6 kullar, trots att alla gått bra. Tycker jag är lika pirrig och nojjig varje gång ändå

Men det går nog bra ska du se!

Martina

tack :) Tror jag med. KÄnns verkligen så!

Man kan inte ha mer otur än jag haft. Första dräktigheten med min andra hona så absorberades fostren i v 5.. hon var verkligen dräktig.. men de "försvann"

Sedan andra kullen så gick det som det gick.. det värsta var att 1 levde i 2 dagar och den sista i 7… de vägde mellan 57 och 61 g men ökade ingenting dagarna som kom .. honan förstod väl tidigare än jag att nåt var fel på dem (outvecklade lungor?.. var ju 5 dagar för tidigt födda) så hon struntade i den här lilla sista som jag skötte 24 timmar/dygn med stödmatning/toastimulering och allt annat.. var ett VRAK men vad gör man inte. Men till slut orkade han inte.. efter att till och med fått en chans hos en amma…

så med det i bagaget så.. usch.. men man måste släppa sånt gammalt och bara se att det kommer gå bra.

Min andra hona ska förresten kastreras har jag bestämt mig för.. vågar inte försöka igen. Hon har mått bra genom allt men tänk om nåt händer henne om jag försöker igen, det är det inte värt!

Så snart har jag 3 kastrater av mina 4 katter här hemma.. hihi!
Men sånt är livet.. viktigast är ju att mina älskade katter mår bra!

Vill berätta om en förlossning som jag inte kommer glömma i första taget. Vanligtvis brukar alla katter komma och hälsa när jag kommer hem från jobbet. Just denna dag var likadan, samtliga katter kom fram. När jag klappat dem alla rusar den gravida honan tillbaka till sovrummet där bolådan finns. Naturligtvis inser jag att den är något i görningen och följer direkt med. Och se vad hon gör; föder ganska omgående en liten plutt och därefter ytterligare några till. På något konstigt vis kunde hon hålla sig tills jag kom hem.

åhhhh vad skööönt! Vad söt hon var… det var verkligen på tiden att du kom hem lät det som *s*

Jag har idag fixat semester från torsdag *hihi* och de är beräknade på lördag så jag borde ju vara hemma nu då de kommer. Kan inte med att jobba då min älskade tjej ska ha bebbar.. skönt för henne att ha mig hemma kan jag tro! :)

Så får jag väl vara "sjuk" i början på veckan efter om det skulle behövas *s*

Vad gör man itne för de små liven! Tur att jag hade lite semester dagar kvar att ta ut! *s*

/ Carro

#11. Åh hoppas verkligen att allt går bra för dig Carro. Blev så berörd av det du har skrivit!

Jag har också tre kastrater och en avelshona, välkommen i gänget!

#12 Vad gulligt! Tänk vilka otroligt starka band hon känner till dig så väntade och "höll" sig till du kom hem! Underbart!!!!

tack tack :)
Ja nu måste det gå bra! Annars vet jag inte om man orkar fortsätta… men det man inte dör av gör en ju starkare har jag ju hört! ;) om man ska se allt från den ljusa sidan! *s*

Håll tummen för oss!

# 15 Det är absolut inte lätt med kattuppfödning. Vi har själva haft en mängd  motgångar och för varje gång ville vi bara ge upp. Av någon märklig orsak fortsätter vi. Och det gör vi med omtanken av ragdollen eller i alla fall hur vi ser på den.

Tyvärr kan jag inte påverka textstorleken.

ja och de gånger det går bra antar jag att  man får styrka att köra vidare! *S*

hur lång tid är det kvar nu???

ingen bild på en tjock astrid?

det är beräknat på lördag.. så de kan väl komma när som helst :D Såå spännande!!

Xita heter min om det är henne du menar

Jag har en blogg på min hemsida där jag lägger ut bilder nästa varje dag! www.raggorgeous.se

#19 Jag tror att hon menade trådskaparens katt

Martina

haha… då får hon kanske se ¨båda då? haha!!
Sorry *s*

#21 jag menade tillemora´s (min pojkes mamma, Astrid) men de gör så lite vill gärna se din tjockis med :)

spännade !!!!