Hei Silje (det får bli norsk svar denne gangen )

Igjen et spörsmål som er veldig i tiden syns jeg.

Jeg er helt enig i at vi bör tenke gjennom hva vi gjör med våre restriksjoner, hvorfor har vi dem, hva vil vi med dem og fremfor alt hvordan kan de bidra til rasens utvikling.

Noen form av restriksjoner har vi alltid hatt, men siste årene (akkurat som med prisen) har det eksplodert. Folk kjöper en katt som er så spesiell at de anser at de er de eneste som skal ha de linjene. Det man da ofte glemmer, eller kanskje ikke har kunnskap om(???) er at de linjene som kommer inn allerede finns i Sverige/ Norge, men i andre kombinasjoner på andre katter.

Jeg syns vi bör ha ragdollen og rasens utvikling i fokus, det er synd at bra individer ikke kan brukes i avel. Det er synd at vi begrenser våre muligheter til å utvikle rasen ved å sette restriksjoner.

Noe som er relativt nytt her er jo at man har förste linje restriskjoner på sine katter. Hvorfor skulle jeg kjöpe en katt jeg ikke kan selge bra avkom etter? For hvem er den restriskjonen satt?? Er det for kattens skyll? Jeg kan i så fall ikke se hvorfor, og tanken jeg ofte sitter igjen med er at det må väre for oppdretteren sin skyll…

Jeg har også problemer med å tenke meg at den katten er verdt like mye penger som en annen avelskatt uten restriskjoner, men om jeg har forstått det hele rett så kan disse katter (men så mye begrensninger) väre vell så dyre. Da må det virkelig väre en katt med utrolig eksklusive linjer- som har utrolig flotte kvaliteter.

Jeg kan derimot syns at det er ok at man har restriksjoner der man önsker at man ikke selger for mange i en kull til avel, eller at man bare selger en hanne til avel i Norden f.eks. Da stopper man ikke utviklingen, og man sprer ikke ut linjene for fort om det nå er argumentet. Men om jeg selger en avelskatt så gjör jeg jo det til en som jeg har fortroende for og som jeg anser kommer gjöre bra valg når hun/han i sin tur selger sine kattunger. Og gjerne spör meg om råd når den dagen kommer!

Med det sagt så syns jeg ikke man skal selge alle til avel i en kull, bare de individer som er bra og som tillförer rasen noe. Og jeg syns allt for ofte vi ser at man selger mindre bra katter til avel o utstilling. Spesiellt etter at "boomen" med de nye fargene kom og etter at lilla er inne så syns jeg vi ser flere katter med dårligere typer ute.

Noe som du skriver er helt nytt for meg, at nye får strengere restriksjoner enn de som har holdt på en stund. Intressant å vite hvordan folk tenker da…..

Tror det kommer til å komme reaskjoner på dette emnet. Ser frem mot å fölge det hele!!

Ha en bra dag /Aksel

Jag tycker inte om restriktioner trots att jag själv köpt mina hanar med restriktioner.
Personligen så tycker jag att de restriktioner man hör idag där allt ska kastreras efter ett avelsdjur är helt uppåt väggarna, det medför inget alls för rasens bästa. Är man rädd om en viss linje så kan man begränsa genom att inte sälja avelshanar, men inte honor, en avelshane kan sprida en linje fortare mot en hona.

Jag köper inte en hane/hona idag med 1:a generationsrestriktioner, vad ska jag med det avelsdjuret till ? hur ska det medföra att jag når mina mål som jag strävar efter i min avel. Och tittar man idag på tex blocket där annonseringen av ragdookatter ökat massor, så är nog marknaden för sällskapskatter mättad.

Men jag vill tillägga att köper man en katt med restriktioner så ska man följa dem, för då har man medvetet gått in i köpet.

Takk Aksel og Åsa for interessante innspill i diskusjonen!

Jeg ønsker også å stå fritt til å bestemme hva jeg skal gjøre med mine katter og hvem jeg skal selge til, men aksepterer til en viss grad enkle restriksjoner. Jeg regner med at når den tid kommer, om jeg selger en avelskatt, at jeg kommer til å velge med omhu hvem jeg selger til.

Her i Norge kan man sette kattene i forskjellige stamklasser, det kan man desverre ikke i Sverige.

Ved å sette en katt i stamklasse 2 betyr at man ikke kan avle på katten, men det er muligheter for at oppdretteren kan åpne stamtavlen senere og overføre katten i stamklasse 1 (avlsklasse) om det skulle vise seg at katten hadde en uventet bra utvikling, og at kjøperen senere kunne tenke seg å drive med oppdrett.

Jeg tror nok at jeg som ny oppdretter kommer til å benytte meg av dette fremover, isteden for å kastrere alle avkommene før levering.

Jag hade önskat att vi hade det i Sverige oxå, att kunna registrera dem i olika register, ett för vel och ett för icke avel och att man kan "flytta" en katt till ett avelregister sedan. Då tro jag vi hade sluppit mycket av de här restriktionshysterin.
Jag tror inte nya uppfödare riktigt kan sätta sig in i vad det innebär i slutänden att köpa en katt med framför allt första generationsrestriktioner…du får i princip inte bestämma nåt själv även om katten är din. Vill du gå vidare med kattens linjer så måste du alltså behålla själv för avel, och hur många har plats för många katter? Så det tar alltså minst 2-3 år innan du kan bestämma själv över dina kattungar och komma vidare i aveln. Därmed inte sagt att alla i en kull ska gå till avel, långt därifrån.

Jag kan inte annat än att hålla med er.
Jag har aldrig köpt en katt med klara restriktioner, och kommer inte göra det heller. Däremot har uppfödarna kanske haft vissa önskemål och råd, vilket jag är mycket tacksam över och gärna samarbetar med.

Det var en diskussion om restriktioner på ett annat kattforum för ett tag sedan som spårade ur totalt. Många uppfödare (inte ragdoll), tyckte det var helt galet att att man inte fick sätta restriktioner eller låsa generationer. De ansåg att de betalt så mycket för sina katter att de minsann inte ville dela med sig av det.
Jag förstår inte hur man kan tänka på detta sätt.
Visst lägger man ut mycket pengar på att till exempel importera osv. Men man lägger väl dessa pengar för att det ska tillföra rasen något gott, inte för att hålla det för sig själv.
Sedan tycker jag det är fel att importera en katt och låna ut den till höger och vänster och sälja alla kattungar till avel osv. För det tillför inte heller rasen något gott och linjerna blir inte längre attraktiva.

Nej, man måste dela med sig i rätt portion om ni förstår hur jag menar, om det ska tillföra rasen något.
Låt potentiella avelsdjur gå vidare i avel och sälj de som inte håller avelskvalitet till sällskap. För precis som Aksel skriver så tycker jag mig också se sämre typade katter som sålts till avel och utställning.
Nu ska jag inte klanka ner på alla nya uppfödare som blomstrat upp, men kanske det beror på alla nya uppfödare som kommit på senare tid? Kanske de saknar kunskap om hur en bra typad ragdoll ska se ut?

Jag säljer bara avelsdjur till de uppfödare jag känner förtroende för.
Att då sätta restriktioner till höger och vänster tycker jag bara visar att jag inte litar på hur personen använder linjerna.
Jag kan gärna säga vilka önskemål jag har osv., men jag tycker att man själv bestämmer vad man gör med sin katt.

Som sagt, jag tycker detta med restriktioner har spårat ur och jag ser faktiskt inte att det tillför rasen ett dugg.

Martina

Ja, jag förstår inte varför det ska vara så svårt att få ett sådant register här i Sverige också?

Martina

Jag är helt emot restriktioner! Om jag köper en katt till avel vill jag att uppfödaren ska känna förtroende för mig att jag som uppfödare har ett sunt förnuft och inte säljer kattungar till avel till höger och vänster. Att sälja en hane till en uppfödare där du "bara får använda hanen på dina egna honor" och sälj inga hanar till avel. Jamen det är ju nästan som att ha hanen på foder eftersom hanuppfödaren fortfarande bestämmer!  Det känns som att det här med restriktioner har blivit en trend, så fort det importeras en hane så är det restriktioner, trist.

Restriksjoner er veldig "i vinden" i dag.. Jeg selger ikke med rene restriksjoner, men kan si at jeg ikke ønsker at linjene skal selges tilbake til Norge. Jeg kan og be om at en hanne i åpen stamtavle helst ikke blir for mye lånt ut. Men, her er er det snakk om at det er ett ønske, og ikke ett krav jeg setter i kjøpekontrakten. Her synes jeg at man må stole på de som kjøper katt vil det beste for rasen, og ikke selger og låner ut i "hytt og pine". Det samme gjelder om jeg låner ut en hanne, jeg kan komme med ønske om at ikke alle avkom skal ut i avel, med til sist er det opp til eieren av hunnkatten å ta den vurderingen når den ser kvaliteten på avkommene.

Jeg har selv kjøpt katt med restriksjoner, og vet hvor frustrerende det er å ikke ha råderett på egene avelsdyr og deres avkom. Har også opplevd å bli tilbudt låne hanne til mine jenter, der det har blitt krevd restriksjoner på avkom. Synes ikke dette er til det beste for rasen, og er derfor imot (strenge) restriksjoner!

Til slutt vil jeg si at jeg er veldig glad for at vi i NRR har muligheten for å sette kattunger i stamtavleklasse 2. Jeg har solgt katter i den klassen, som senere er blitt åpnet til stamtavleklasse 1 pga ønske om å bruke katten i avel. Håper vi i NRR vil beholde denne regelen  

Jag tror det bara är vi i Sverige som inte kan registrera våra kattungar i reservregister eller stambok 2. Jag hoppas vi får tillbaka den möjligheten, för det är guld värt för oss uppfödare

Ja visst har väl motion varit uppe flera gånger om att få tillbaka detta reservregister?? Ska vi vara flera som lägger in en ny motion om detta kanske så det händer något??

Martina

Detta tycker jag också hör till Avel mer än allmänt Ragdollsnack, så därför flyttad till gruppen Avel

Martina

Ang restriktioner… Tack Aksel.. jag tycker du fick med det mesta…

Tycker likadant! Har ändå dock "råkat" köpa mig en hane med restriktioner… man var väl lite ivrig och ny och orutinerad…

Dessutom sätts en del restriktioner som egentligen är helt befängda tex den här:

Du måste kastrera alla avkommor som inte ska gå till avel, men du får sälja precis så många avelskatter precis vart du vill och hur mycket som helst… bla bla

kan det månne vara en översättningsmiss??

Nej Fram för en EGEN katt som man ÄGER och bestämmer över…eller möjligtvis i samråd med någon annan.

Däremot kan jag tycka ett det är ok att tex skriva in att man inte får sälja för många avelshanar till Norden tex.. om man nu har någon "unik" linje… det är ju bra med lite spridning… men i det stora hela tycker jag som Aksel i den här frågan.

                                                  //Unni

Håller med dig Unni!

Jag undrar varför man inte säljer några hanar efter sin hane. Är man "rädd" för konkurrens??

Ofta när man inte säljer några hanar efter sin hane så har man redan de restriktionerna från uppfödaren man köpt hanen av och då är det inte så mycket att göra än att följa dem.
Har man väl köpt en katt med restriktioner ska man följa det avtalet.

Sedan har jag hört vissa uppfödare som tagit in en import och säljer inga hanar i avel för att man minsann har lagt ut så mycket pengar på denna hane och vill låna ut honom och inte att det ska säljas hanar som andra kanske då hellre lånar. Alltså konkurrans.

Blev snurrigt det där men hoppas ni förstår vad jag menar.
Jag förstår inte alls hur man kan ha denna tankegång, då avlar man ju och tänker bara på sig själv, inte på själva rasens utveckling.

Därmed nu inte sagt att man ska sälja en massa avelsdjur i varje kull, för det gynnar ju inte rasen det heller.

Martina

Det här är till dig Unni

Du skriver att du råkat köpa en hane med restriktioner? Att du är ivrig och ny.

Hur tänkte du, tänkte inte du när du när ni köpte er hane att han skulle tillföra erat katteri ngt nytt? Måste man be om ursäkt för det? Han tillför säkert mycket till er.

Och tänk så här, hur skulle du gjort annars?

Varför köpte du inte en avelshane i Sverige?

Jag menar absolut inte att du gjorde fel, för jag har gjort samma sak med den tanken.Jag var erbjuden hanar i Sverige, men det blev tyvärr inga, vad ska man då göra? Med tre fertila honor och ingen hane. Jag är jätteglad över min kille, och vet precis vad jag gjort, och ångrar mig inte.

Efter din hane så får du fram en egna katter som du gör vad du vill med.

Det här är så svårt, en himla balansgång. Men mitt beslut hade att göra med att jag är uppfödare, vill ha en egen avelshane, och att jag känner att jag har tankar med mitt eget katteri.

Alla ni som känner mig vet att jag verkligen försökt.

Sen till alla som inte har ngn tanke på egen hane, man kan absolut inte vara arg för man inte får låna. Skapa ett eget kontaktnät, så funkar det säkert. Man kan inte vara arg på andra för att de inte lånar ut sina hanar, eller skriva att man kanske är rädd för konkurrens. det har inte att göra med det.

Nytt blod behövs, även fast det till en början blir i liten skala.

Ha,ha har ju lovat mig själv att jag inte ska ge mig in i sådana här disskussioner.

Ing-Marie.

Det andra tror jag verkligen är en översättningsmiss

IngMarie:

jag ångrar absolut inte mitt köp av Hane, och har aldrig heller haft en tanke på att inte följa avtalet….

Jag tycker att han var mer än jag vågat hoppas på i allafall och som du säger.. första avkomman sen så bestämmer jag ju själv.

och det var precis så jag tänkte när vi skulle köpa honom… De hanar som fanns som "dög" åt mig fick man inte låna… så då fick man väl ta saken i egna händer…

puss på dig IngMarie… jag fattar….

Synnerligen intelligent kommentar Wermdos. Bra att du skrev ett inlägg i alla fall.

Juha

Jag förstår faktiskt inte varför det finns restriktioner? Är det verkligen så många som kör med inavel bara för att de får en hane? (för jag antar att man sätter en restriktion för att man vill undvika inavel)

Men snälla, inavel har väl ändå inte med saken att göra!

Nickolina

Men varför restriktion då????

Jag är inte uppfödare, så varför? det kan jag inte svara på.

Restriktioner har inte att göra med inavel.

Det är ju det som är så tokigt, när vi har en uppfattning och faktiskt inte riktigt förstår vad vi tar ställning till. För mig är restriktioner ngt helt annat.

Tror det skulle vara bättre att prata i telefon, så man kan försöka klarlägga vad var och en tycker.

Sen är det ju så att man måste respektera varandras åsikter.

Mycket kan bli fel i skrift.

Wermdos

Jag tror som du att det är lätt hänt att det blir missförstånd och hårdare ord via nätet. Det är både positivt och negativt att disskutera i forum som dessa. Tack för att du påminde om efteranke :)

Jag skulle vilja ta upp frågan om restriktioner igen.

Fick igår ett mail från en uppfödare som undrade om hon fick låna Zorba till sin hona. Jag fick med en bild på katten och det gjordes en provparning som gav 0% inavel. Eftersom honan var liten tyckte uppfödaren att Zorba var stor och bra för hennes hona. Hade jag restriktioner? Nej jag är helt emot detta. Så jag la ner en stund på att skriva vad Zorba har gett för avkommor och parningsavgift m.m. Men vem var vad som hade restriktioner jo, honans ägare fick inte sälja hankatter utan dom skulle kastreras vid försäljning. Hade detta kommit fram på en gång hade jag aldrig brytt mig. Om vi som har hanar utan restriktioner går ihop och säger vi ställer inte på något sätt upp på avelsavtal med restriktioner. Vilka hanar står då till tjänst? Vad blir kontentan? Om jag har rätt går ca 90% av våra katter som sällskapskatter, vem kan ha en strilande hane i lägenhet? Zorba går tillsammans med honorna i lägenhet och strilar inte, den dagen han börjar med det blir han en i raden av kastrater.

Jag letade hona i våras ringde två uppfödare, nej vi säljer inga honor till avel. Så nu säljs inte honor heller till avel. Vad säger ni om det? 

Hälsningar från

Doris S*Drillos