…eller kanskje han sakner deg??

#1 Ja stackarn om han har hemlängtan.

Hoppas bara han inte är sjuk på riktigt…låter ju inte så lovande när han dricker o kissar så mycket.Men det får vi ju ta reda på..

Jeg tenker nok at det er urinveisinfeksjon … Få han sjekket du,  få samlet litt urin, for det er den eneste måten veterinæren kan være 100 % sikker på at det nettopp er det.

Lett å behandle, veldig viktig at han får kastratfor uten mye salt

Håper det ordner seg!

#3   Att jag alldrig tänkte på uvi!!Visst kan det ju vara det…men det förklarar inte drickandet..har aldrig hört att dom dricker så mycket vid urinvägsinfektion.Men visst!!Det skulle vara lätt att bota.

Svårt bara att ge kastratfoder hemma när man har en fertil katt oxå som behöver annat och speciellt då hon är dräktig o digivande….

Kanske någon kan berätta hur ni gör hemma vid olika foderbehov..?

#4 För att svara på din fråga hur jag gör vid olika foder behov så har jag börjat ge mina Iams Mulible Cat som ska vara anpassat för katter med olika foderbehov. Det står alltid framme och sedan ger jag mina fertila honor och de på uppväxt kattungefoder flera gånger per dag i rummet bredvid. Skålar jag alltså inte har framme jämt.

Lite bökigt,visst, för ibland känns det som de ska äta heeela tiden och i olika omgångar

Provade att köpa en transportbur som jag gjorde hål i gallret och ställde in kattunge mat i, men himmel vad man som lite överviktig kastrat plötsligt kunde göra sig såååå smal och klämma sig in där  så det funkade inte så bra…..

Hoppas det löser sig med din kisse och att det inte är något allvarligt!!

#5  Tack för det tipset!.Ska ha den i tankarna.

Nå,idag efter jobbet ska jag hämta den stackarn så ser jag om han fortsätter med samma visa hemma.Drickandet o kissandet.Och spännande o se hur de andra katterna tar emot han efter 3 veckor på vift…

Kan säga att min birmakastrathane Atlaz tog jag över från min mamma (fick allergi), världens snällaste kille. Han var då 1 år.

Jag sa först nej till att ta honom och hon placerade honom  hos en god vän till dem (urgullig tjej som ÄLSKAR sina katter!) som hade 2 birmagubbar sedan tidigare. Atlaz som ALDRIG gör en fluga förnär skrek dygnet runt, klöste på dörrar och var allmänt superjobbig. Hon kämpade i 2 veckor men då Atlaz slutade äta fick hon ge upp.. han mådde urdåligt där.

Det slutade så klart med att jag tog hem honom…  och han har aldrig sagt ett KNYST här.. trivdes med en gång, trots att jag hade fler katter hemma. det var som om han "hittade hem" då han kom till oss och han kommer aldrig mer flytta!

Så vad jag menar är - upp med hakan, då rätt hem dyker upp kommer allt bli bra!!

Nu har killen varit hemma några timmar.Mötet med katterna gick problemfritt!!Dom kände igen varann!!Nu får han bara lugna ner sig och så håller jag koll på han om allt är ok.

#7   Det tändes en gnista hopp av din berättelse.Kanske det finns ett hem för honom nånstans därute också.Men jag kommer att vara ytterst petig med vart han får åka och prova en gång till.Funkar inte det så får jag väl ha kastratuppfödning då.

Håller tummarna för att din kille ska få må bra,och hitta rätt hem. Lycka till!

#7 Jag tror att det handlar om pesonkemi hos våra dju oxå. Vilken tur att han trivs hos er. För både honom och dej

Åsa

#8 ja jag hoppas också han kan hitta ett bra, nytt hem där han får stanna sedan livet ut!

#9 det gör det helt klart! :) Tror jag också på!
Atlaz är min stora myspropp och vi har alltid haft ett speciellt förhållande ända sedan jag var med mamma och hälsade på honom som 5v gammal kattunge… så han är HÖGT älskad och stannar livet ut!!

#10   Jag förstår dig!!Jag har ju redan en riktig myspropp själv här hemma.En kastrat såklart.Min lilla Zinzano är min goaste vän,en 6-årig kille som får stanna livet ut.Och sedan har min dotter en kastratbästis oxå som stannar livet ut.

Vi får hoppas att även denna kille hittar sin bästis i livet snart..