Ja ,det är ju naturligt att så där små barn kan vara hårdhänta med djuren.Ragdollen brukar dock ha en ängels tålamod med dom:) Givetvis måste ni som vuxna ha koll på barnet att han inte går för långt och katten lider.

Prova att distrahera barnet med något annat när han blir lite för go med katten och sedan är det bra att ha en högre klätterställning till katten.Ni kan lyfta Jack högt upp så att han får vara ifred ibland.

Det vore ju synd att omplacera Jack pga detta när det annars går så bra.Han har ju inte varit så länge hos er som jag förstått och eran son vänjer sig med tiden säkert och snart är det inte sååå kul att brottas runt med katten så ofta iaf. Lycka till! Håller tummarna att allt går bra./Paulina

Han har verkligen en ängels tålamod! Det är helt sant!

Som sagt han har inte varit så länge ännu så vi får hoppas på att det funkar nu. Ska tänka på att han kan få bli upplyft högre än sonen… Smart! Det är ju så man gör med allt annat farligt/ömtåligt osv.

Tack! Hoppas också att det ska gå bra!

Jag skulle ge det lite tid till och bevaka och tillrättavisa när det övergår till att bli för hårdhänt. Jag har själv en liten buspojke på 2½ år och vet att det inte är lätt alla gånger. Men det brukar vara som mest ihärdigt när det är något nytt. Så det kanske bara är nyhetens behag och förhoppningsvis blir det inte lika intensivt framöver. Men visst måste man bevaka eftersom det tar ett bra tag innan en Ragdoll säger ifrån. Då får man vara där och säga ifrån åt katten så barnet förstår. Tids nog gör han nog det ska du se. 3 års åldern är ju ganska intensiv med trots och allt som hör till…

Hoppas det löser sig för er!

Tack!

I dag har han ( sonen) varit lite lugnare och fått massor av beröm då han har klappat fint och försiktigt (de flesta gångerna). Vi får tro och hoppas att det som sagt är nyhetens behag. Han vill ju bara gosa och jag förstår för Jack är ju så go och har en sån len päls… Nu hoppas jag det fortsäter på detta lugna spår…

Ja vi får hoppas att det är nyhetens behag och att han snart lugnar ner sig…

Stort lycka till…

Jag har också en son, fast han är 8 nu, men han har alltid älskat djur väldigt väldigt mycket och när man är riktigt liten så är det svårt att avgöra vad som är lagom hårt och så…

Har inte vi vuxna också känt ibland att man nästan vill krama ihjäl nån som vi tycker väldigt mycket om??

Men det går säkert över, och det är ju bra att jack kan säga ifrån utan att det går hål.
Det tyder ju på en liten markering bara… för om en katt hugger!! Då går det hål!!

Har inget klösträd som går ända upp i taket? I annat fall så kan jag rekommendera det.

Då kan katten komma undan utan räckhåll när han känner att han vill komma undan.

Hoppas det löser sig

AnnaCarin

#5 Joo, jag känner också igen "krama ihjäl" känslan både på djur och barn (även mannen ibland…!)

Det verkar faktist lite lugnare nu, så vi får hoppas att det håller i sig!

Tack för alla tips! Kram på er!