I helgen hade MSK sin utställning i Eskilstuna, många glada (och arga) utställare samt besökare var på plats i dagarna två.

På lördagen ställdes våran nykomling, spanjorskan ES*Busi-bü True Blue of Cazmirau´s och så var det ju tänkt att S*Öknebo´s Amidala skulle ha visat upp sitt coola och underbara temperament inför Sebastian Pruchniak. Men ve och fasa! Detta var inte hennes dag och av någon anledning hade hon inte tänkt samarbeta med varken oss eller domaren,blev tvärsur och gav domaren en rispa med tänderna i hans ena hand. Jag frågade först domaren om han överhuvudtaget ville forsätta men beslutade själv att dra henne för jag ville inte stressa henne ngt mer.

Men vad FÖRVÅNAD man blir när ngt sånt här händer

Amidala, är ju som många redan vet, en helt fantastisk utställningskatt till humöret. Hon trampar, pratar med alla och riktigt njuter av att få visa upp sig!

Min egen teori är att vi, hennes dumma matte och husse, inte hade alla hjärnceller igång och satte henne i dubbelbur tillsammans med True Blue som inte bott så väldans länge hemma hos oss och det vart väl lite tokigt. Därmed klev vi väl ett steg för långt på Amidalas nerver och hon kände väl att hon behövde markera, vilket är helt förståeligt.

En stund efter detta hade hänt vandrade Marcus omkring med Amidal ai famnen för att visa henne att det var ingen fara och då var hon som den hon alltid varit - Lugnet själv! Då kunde vi iaf pusta ut…..lilla gumman min. Ingen fara på torpet med True Blue heller, hon fick en toppenfin debut i utställningsvärlden som vi är väldigt glada för!

Nu här hemma är det precis som om inget hade hänt, alla mår bra och vi myser med varandra som alltid förr. Jag ville bara dela med mig av denna erfarenhet till alla er andra och med detta säga att man ska tänka sig för hur man faktiskt placerar katterna i utställningsburarna. Ihop eller ej!!!

Varma hälsningar från

Amidala och True Blue - bästa kompisar!

Genom matte Mikaela