Han överlevde inte :( Vi kämpar på med nummer 2. Nu får man verkligen känna på det tuffa med att vara en uppfödare. Hitills har det bara hänt negativa saker när jag har haft en kull. Första kullen blev mamman sjuk (ryggskott) och nu detta. Suck. Det är tufft men bara att kämpa på….

usch, jag känner med dig, hoppas det går bra med nummer 2.

Ja, det är tufft att vara uppfödare ibland. Mycket glädje men också mycket sorg ibland och mycket kämpande emellanåt.

styrke kram//AC

BAMSE-styrkekramar till dig!!

Även om det inte är någon tröst nu (och du kanske måste gå tillbaka och läsa detta senare för att förstå)  så vill jag ändå säga att det du nu upplever och erfar med dina första kullar blir din styrka sen. Uthärda, försök förstå, lär, fråga och då blir dessa motgångar viktiga erfarenheter i framtiden.

När jag fick mina två första ragdoll-kullar, A- och B-kull med 1-2 veckor emellan matade jag dem nästan varje natt i sju veckor varannan timme. Lät jag dem inte få tillägg på fyra-fem timmar släpade de bakbenen. Veterinärerna sa: "Ge upp!" Jag sa: "Över min döda kropp!" Jag sa också: "Jag ska kämpa och jag ska lära mig, annars går ju deras liv och deras framtida ragdoll-vänners liv till spillo utan lärdom". OCH jag kämpade….Då de var 12 veckor vägde några just över 500 gram. Jag grät, jag skrek, jag blev apatisk för att sen rycka upp mig och allt under samma dygn och sen varje dygn i över 40 dygn. Jag ringde varje veterinär i hela Sverige tills jag slutligen vände mig utomlands. Ringde till veterinärer/forskare i USA. Jag skulle få ett svar…De överlevde och de blev friska.

Jag hade när jag började min Ragdolluppfödning 10 års erfarenhet av hunduppfödning vilket på sätt och vis gjorde mig lite mera förberedd och erfaren, men det finns inte ord att beskriva, oron, smärtan, sorgen, ilskan, hoppet som jag levde i, i varje sekund. Nu många år senare vet jag att jag klarade dessa över 40 dygn utan att ge upp…den vetskapen ger mig en styrka i mig själv som säger: "JAG, SOM UPPFÖDARE, KLARAR ALLT, DET ÄR BARA MER ELLER MINDRE JOBBIGT…BARA JAG ÄR TJURIG NOG!"  Nu är ju inte det helt sant, för visst kommer jag också till tillfällen i framtiden där jag kan få det ännu värre MEN det viktiga är att jag har omvandlat händelsen till en erfarenhet som jag och andra kan ha nytta av i framtiden.

Jag skickar de varmast varmaste kramar till dig och hoppas att allt ska gå bra!!

Styrkekramar till matte! Kämpa på och jag håller tummarna för att nr 2 klarar sig!

Styrkekramar från mig oxå

Hoppas att 2:an klarar sig

Va fint skrivet Evenstars! Jag håller med dig.

Till TS, jag vet hur du känner, förlorade också en ur första kullen..man känner sig fullkomligt maktlös…

Sänder styrka till dig så du kan klara dig igenom detta och kämpa, va stark!

Kram

Tack Christina, det var oerhört bra för mig att få läsa. Jag inser nu att jag hade förmodligen inte kunnat rädda den lille oavsett vad jag gjorde. Han kom först av dem och han fick i sig vätska i lungorna, kom med baken först och huvudet fastnade, så han hade svårt att andas från första början. Gjorde allt för att få upp vätskan men trodde det skulle gå. Var ju till en veterinär med mamnan och då fick hon lyssna på den lille men gjorde inget. Hon nämde inte ens det, hon gav bara vätska och såg inte ut som hon trode han skulle överleva resan hem. Han blev oerhört pigg efter det men tyvärr orkade hans kropp inte med vid 2 tiden och somnade in. Nästa gång ska jag se till att de lägger ner mer energi på de små. Dem betyder lika mycket som mamman ju.

tack alla andra för era tankar, det värmer så här i kalla hösten.

Nummer 2 som redan har fått ett namn, Bailys, (för tidigt vet!) mår bra. han är pigg (en rymmare redan!) men vi måste hålla koll på dem båda nu. Han är själv och blir lätt kall och ashley är inte rikitgt lugn. Men hon är ju bättre. Försöker stödutfodra Bailys nu varranann var tredje timme. Står in för dilemmat om han ska få åka till en amma som jag har redo eller inte. Hon låter han dia men finner ingen ro, nu sover hon med han men frågan är hur länge.

# 7 Skönt att du kände stöd i min berättelse. Lycka till! Ska nu in och titta på sötnosen!

# 6 Tack!  Tror det är viktigt att dela med oss av våra erfarenheter så vi som uppfödare orkar kämpa i motgångarna som denna hooby också innebär!

När jag ÄNTLIGEN kunde slappna av och skulle börja väga han 1gg/dagen istället för 2 hände något. Lillpojken började tappa vikt för första gången. I morse försökte vi känna på mamman och mjölka henne, men inte en droppe vi fick. Nu börjar en jobbig period igen. Har fått tipps om a/d foder men alla vet sationer är stängda i närheten.

Nappar han nu 1 ggn i timmen ungefär då han sover en timme och vill sen ha mat! Under natten kommer han få var 3dje timme. Nu ligger han i en korg inlindad i en varm filt och sover så djupt. Han har hör och häpna sovit i snart 2 timmar :) Så glad att kunna vila lite emellan matningarna. Fråga till er som har nappat kattungar förut. hur ofta ska de bajsa? Hjälper han att kissa efter varje matning.

Är livrädd för att få ner mat i lungorna så bytte ut sprutan till en 2ml spruta utan ena delen (som trycker på) utan skapar ett slags vakium med fingret så får han suga ur maten, med god aptit :) Första matningen fick vi i han ca 5ml. sen kom 2 matningar med 8ml båda gångerna. Sen ville han bara ha 1ml och efter det 6ml. Så det är inga jättemängder men han får så han klarar sig :) Sitter nu och väntar på att min avbytare ska jobba klart så jag får sova en stund :P

#9. Falu Djursjukhus har väl öppet på kvällar och helger? Men det kanske är väldigt långt dit? (var ju reportage därifrån i DÄKs medlemstidning nyss, visst fick du den också?)

du behöver inte köpa maten på djursjukhusen..

Vanliga livsmedesaffärer har en utmärkt kattungemat( blötmat) som heter Gold Mousse. En liten rund gyllene burk. Kattungarna får alltid den numera som första mat.

Djuraffärer har säkert också någon mousse form på blötmat.

vet inte hur ofta de bajsar men det kommer nog om det vill ut när du ändå kissar honom..sköter inte mamman det förresten?

sen har jag hört att RCkattungemjölk skulle vara förstoppande för en kattunge som inte sköts av sin mamma,( så jag köper alltid KMR , )men jag har inget belägg för detta påstående själv

#10 jo det är en bit dit.

#11 Bailys är ännu för liten för vanlig mat, han äter däremor mjölkersättning med god aptit. (KMR) matade han nyss och han ät 15ml :) Maten är tänkt till mamman så vi får igång på mjölken igen. Var kattungevakt hela dagen igår och Bailys följde med mig överallt (inne alltså) och därför skötte jag allt. På efetrmiddagen fick han träffa sin mamma igen och då hade lite av mjölken kommit tillbaka. men det är inte tillräkligt för att han ska kunna överleva på det, så han får mjölkersättning nu och vård av sin mamma :) Vi hjälper även till och pibnkar han efter maten, men bajsandet får mamma sköta ;) Är rädd att han ska få förstoppning om mamman inte sökter det som hon ska. Jag är inte 100 på att hon gör det.