Det låter inte så troligt att det skulle bero på det. Tycker jag.

Skickade du dem för obduktion för att få reda på vad de dog utav?

Var honan blodtypad?

Förstår att det var en fruktansvärd upplevelse. 

Hej.Nej jag har inte skickat på obduktion men funderar på det just nu ligger dom i frysen i väntan på begravning i sommar.

det enda hon gjort i test väg var hjärta och njurar.Kanske blev hon blodtypad som liten?Jag vet faktiskt inte men hanens ägare gick in och tittade i databasen om dom "passade" vilket dom gjorde och hon borde vetat eller informerat i så fall!

Jag är så färsk på detta så jag vet inte så mycket men är under upplärning.

Tack för att du svarade på mitt meddelande!!!

Låter som att inte honan var blodtypad och en orska KAN ju vara att hon var B-blod…

Gissar att hanägaren tittade i databasen om parningen var ok stamtavlemässigt att göra.

Är du fodervärd eller uppfödare? Det är verkligen en hel del att sätta sig in i när man föder upp katter. Som ny uppfödare kan det vara bra att ha en "mentor" av något slag. Det kan ju t.ex. vara första honkattens uppfödare.

Låter som en god idé att obducera, så du får svar på vad som hände.

Kan rekommendera Royal Canins bok om uppfödning. Där står mycket som kan vara bra att veta.

Usch va olyckligt du har haft det med kullen.

Hur har man diagnostiserat att det är "fett" i allmänhet din hona inte skulle tåla? WD är nog inget lämpligt foder för en dräktig katt, men tror absolut inte att det var det som gjort så bebisarna dött - som svar på din fråga om det är maten som ställde till det. Tänk på alla stackars ladugårdskatter som äter riktigt näringsfattigt torrfoder och ändå föder friska ungar.

Däremot så låter symptomen som blodgruppskrock. Skulle kunna vara iallafall, men inget är säkert förstås. Eller att de hade någon infektion av något slag. Obduktion är det enda sättet att få säkra besked på vad som hände. Blodgrupp är inget som faller på hankatt ägaren att kunna ta reda på, utan det är du som honkattägare som tar reda på detta.

Det är tyvärr ganska vanligt, tror jag, att man tar en kull för att det skulle var kul med kattungar, utan att sätta sig in i avel och tester och allt annat som det för med sig. Redan vid sin första uppfödda kattunge har man samma ansvar mot sina kattungeköpare som en som hållt på i 20år, man är uppfödare i lika stor bemärkelse oavsett ifall man har stamnamn eller är påläst i avel. Nu säger jag inte att du inte är påläst för du kanske har förberett dig bra inför parningen, men läser dina rader där du är "färsk på detta och under upplärning" och att det är "din första kull och du vet mycket lite". Fullärd blir man aldrig, men det mesta ska man ha lärt sig innan första kullen blir akutell, åtminstone teoretiskt..

Ni satte in stödmatning medans förlossningen pågick alltså? Hur gamla var kattungarna när du gav välling? Vilket märke på ersättning använde du? Det kan ta nån timme innan de alla diar fint och lugnt, och det är en stor risk att ge tillägg med tanke på att de lätt får ner i luftvägarna och dör i lunginflammtion, som yttrar sig som du beskriver med viktnedgång och slöa kattungar.

Måste bara fråga, vilka tester har gjorts på din hona innan parning? Scannad? DNA testad? Fiv och Felv? Är hon utställd? Är du insatt i rasen standard? Är honan avelsförsäkrad? Tänker på obduceringskostnaden för kattungarna, om man kan obducera när de varit frysta förstås.

Klandra dig inte för de här kattungarnas död, och stort lycka till med kattungen som lever än. Och var mycket vaksam ifall den står still i i vikt eller går ner i vikt.

Jag håller med #4

-jag tycker inte att du ska klandra dig själv för detta. Tyvärr händer dessa saker ibland men till nästa gång borde du kanske göra blodgruppering och hjärta/njurar, fiv/felv.

Många styrke kramar :)