Om du googlar frågan så får du ett antal länkar som redan skrivits ang ämnet :)

Det tycker jag beror på både hur bra hanen är (dvs hur "bra" avkommor han lämnar efter sig), men framförallt hur många som går vidare i avel efter honom. (Med bra menar jag både typ, hälsa och temperament.) Till viss del handlar det ju även om VAR avelskatterna efter hanen säljs. Om alla säljs till Sverige eller om de sprids geografiskt också gör skillnad. Lite luddigt svar kanske?😉

För att göra det än mer luddigt 😉 så beror det ju också på hur många av den här avelshanens halv- eller kanske t.o.m. helsyskon som går i avel också. Eller avelshanen har kanske en fertil pappa som fortfarande går i avel… Det bör man också väga in. 🙂

Tänkte också säga det att det beror lite på hur många avkommor som går i avel. Min första hane kommer jag att ta bara två kullar per år av och ingen avkomma kommer gå till avel. Det känns som ett lugnt och harmoniskt tempo för min del :)

#4 varför ska ingen av kattungarna gå till avel?

För att hanen tyvärr har de restriktionerna. Lite synd tycker jag eftersom jag gärna vill hjälpa att föra rasen framåt men vad gör man när man faller pladask :)

#6 Du får inte behålla någon till avel heller?

Det som spelar roll är väl egentligen hur vanlig en viss enskild katt blir i hela populationens stamtavlor, i förhållande till hur "bra" den är. Det har inte så mycket att göra med hur många kullar han får, utan med hur avkommorna till honom och hans släktingar används. Och det är bättre att en hane får 20 avkommor i avel som tillsammans ger honom 30 barnbarn i avel, än att han får 5 avkommor i avel som tillsammans ger honom 30 barnbarn i avel. Förutsatt att alla är lika "bra" såklart. Restriktioner är nog inte så dumt faktiskt, om man vill åstadkomma det senare. Det absolut sämsta antal kullar en bra hane kan få, är noll. Något att tänka på… Sen måste jag bara kommentera #4 och #6 också. Alla har naturligtvis olika intressen, en del är intresserade av avel och andra av att ha söta kattungar hemma, inget konstigt med det. Men själv skulle jag tycka att stora delar av hela idén med organiserad avel och uppfödning gick förlorad om jag tog kullar där jag redan i förväg bestämt att ingen skulle till avel. Själva idén för mig är att varje parning ska ha syftet att göra ragdollen till en ännu vackrare, friskare och trevligare ras. Men det är jag det. :) Kan ändå inte låta bli att tycka det är ganska sorgligt om någon säljer avelskatter med den absurda restriktionen att de inte får användas i aveln. :(

Ser att det blev lite fel i andra stycket i #8. Menar alltså att det kan vara bättre att låta två gå till avel ur en kull, och ge dem lite restriktioner, än att låta bara en gå till avel utan restrikioner. :)

#7 Jo jag får själv behålla till avel om jag vill :) #8 Jo, precis därför skrev jag att jag tycker det så synd att det är så omöjligt att hitta en avelshane utan restriktioner, har endast plöjt igenom såna i mitt sökande efter en kille, men så dök drömmen upp, dock med restriktioner. Så jag tänkte såhär: då börjar jag så för att få erfarenheten att lära mig mer om hur jag senare kan bedöma kattungarnas kvalitéer och om de passar som avelsdjur eller inte. Utan mentor så känns det verkligen som att man är ute på hal is om man sitter med första kullen och skulle försöka avgöra vilka som ev passar som avelsdjur. MEN! Jag trodde inte att jag skulle dyka på såhär mycket restriktioner utanför Sverige faktiskt, men det var samma sak där :/ Jag kan knappast säga att jag förstår detta med restriktioner än, men det är väl ett sätt för en uppfödare att kontrollera "statusen" på sin egen hane? (För att återgå till ämnet) :)

Kan inte heller sätta nån siffra. Men som sagt, det beror mkt på hur mkt av det "blodet" som redan är i omlopp i avel. Jag använder min hane på mina egna honor, säljer några katter till avel efter honom + behåller ett par själv. Sen lånas han ut några gånger, både till nån helt ny uppfödare som jag gärna hjälper igång, och till några rutinerade uppfödare. Det är svårt det här med hane. Just vad som är "lagom". 

Jag tycker det är viktigt att man alltid skriver ner överenskommelser/villkor/restrikioner, så slipper man många problem. Jag lånar till exempel inte ut honom till nån som skulle vilja kunna sälja en hel kull till avel, hanar o honor, det är helt enkelt inte intressant för mig, eller för min hanes linjer. Däremot tycker jag målet med varje parning ska vara att en kattunge(ev fler) i kombinationen ska gå vidare i avel, (om den håller måttet alltså)

Han har mkt få släktingar här i Sverige, och är vad jag tycker en riktigt fin ragdoll som har underbart stabilt lynne och ställs ut med goda resultat. Stor o rejäl.

#10 Ja, ja, men då får du ju behålla avkommor i avel. Då tar jag tillbaka det jag skrev i #8.🙂

#11 Det som gör det svårt att veta vad som är "lagom" är väl just det där att det inte är vad man själv gör som får störst effekt, utan vad köparna av avelskatter gör i sin tur. Det spelar ju lixom ingen roll om man bara säljer två hanar till avel, om båda köparna i sin tur lånar ut dem till 10 stycken var.

Om man ska kunna känna sig hyfsat säker på att man inte överskrider "lagom" allt för mycket, och ändå vill släppa iväg tillräckligt många för att säkra återväxten efter en så pass extraordinär hane, så finns ju egentligen bara ett sätt:

Man måste helt enkelt ha lite koll på vad avkommorna lämnar i sin tur.

Antingen genom att man känner köparna väl, eller genom att man skriver ner vad som är "lagom" på ett papper. Ju säkrare man känner sig desto fler vågar man släppa iväg.

När restriktioner används på det sättet tycker jag de är enbart positiva.

Sen måste jag också få säga, att om alla resonerade som du så tror jag ragdollvärlden vore en vackrare värld, och ragdollen en vackrare ras.👍

Jag tycker att man bör undvika att göra om samma kombination flera gånger, har man fått bra resultat är det helt ok att göra om kombon, speciellt om man kanske inte fick det könet eller rätt teckning som man ville ha för att gå vidare med - men att år efter år producera kattungar efter samma hane och samma en till två honor….för inte avelsarbetet framåt precis.

Sen är jag tveksam till nyttan av att planera kattungar efter kombinationer där man inte planerar att någon alls ska gå vidare till avel, inte ens något till en själv. En annan sak är att planera en kombination man har ambitionen att spara något till avel av, men sen kanske ungarna ändå inte höll måttet och därför gick alla till sällskap.

Jag ser också gärna att man använder katter med lite udda stam i avel men att man planerar väl så att typ, temperament och hälsa bevaras.

Jag kommer att låta Beetles uppfödare vara med och bestämma hur många kullar som skall tas och vilka som eventuellt skall släppas till avel eftersom hon har koll på hur många som släppts till avel från henne. Vet dock att Beetle är enda hanen släppt till avel efter hans pappa Magic.

#14 Nu kanske du är en av de som inte kännt av motståndet som finns emot nya seriösa uppfödare, vad jag förstår på ditt sätt att skriva. Jag har nu letat ganska länge efter en passande hane att köpa in i både Sverige och hela världen (i stort sett) men det är restriktioner, restriktioner, restriktioner.

Sedan dök den rätta upp som jag tror på väldigt mycket (och med hjälp av andra uppfödare som kollat på honom) som blir en bra match med min enda ragdollhona. Även denna hade ju såklart restriktioner. Så då får de två helt enkelt producera fina sällskaps och showkatter tills någon vågar släppa iväg en hane utan restriktioner.

Leta hane att låna kommer jag i fortsättningen att göra mycket passivt för att slippa denna hjärtesorg som det bara inneburit.

Så vad skönt att du har bättre bakgrund att stå på, men det är faktiskt inte "bara" för oss som fått motstånd utan anledning (som även TS och jag talat mycket om)

Jag hade nog varit tveksam att köpa en hane med restriktioner. Men jag vet att "min" uppfödare är rädd om sina linjer och jag har lovat att vårda dem så därför vill jag gärna ha hennes råd när det gäller att avel.

Sen får vi se hur länge han kommer att vara fertil. Under semestern skall jag bygga i ordning hans rum i fall att han börjar strila. Det skall byggas en kattgård som han kan gå direkt ut i från sitt rum eftersom han älskar att vara ute.

Jag är så avis på ditt stora hus! :P Du måste visa sen hur det blir :)

Ja det är skönt att ha utrymme. Och att ha en man som är möbelsnickare hjälper också till 🙂

Han skall få rummet som ligger i anslutning till mitt kontor och köket så att han är i centrum även om han inte kommer vara i hela huset. Men det ju också vara så att han inte börjar strila men det är ju alltid bra att ha ett kattrum så att man kan sära på dem när det behövs.

Nu verkar uppfödaren till min hane (som kommer om 9 dagar!!! 😍) ha ändrat sig och jag får sälja avkommor till avel. Detta gör mig så glad och lättad för jag vill ju kunna göra det om detta blir aktuellt. Det är ju det finaste med aveln att man kan föra vidare de bästa :)

Så nu är jag med i gamet! Men frågan går ju ändå inte att svara på sådär innan för det beror på vad som föds fram :D
Jaja nu ska jag inte svamla mer, blev bara så överlycklig!